Relativt svaga förväntningar på framtiden hos länets företag

Arbetsmarknaden i Västernorrland 2014-2015

11 juni 2014

Två gånger per år gör Arbetsförmedlingen en prognos för arbetsmarknadens utveckling den närmaste tiden och i Västernorrland har företagen en svagare förväntan på framtiden än vad som är normalt

Vårens prognos baseras på intervjuer med 438 arbetsställen inom i stort sett alla branscher och förväntningarna på efterfrågan av varor och tjänster är generellt sett låga.
– Förväntningarna på de kommande sex månaderna steg något i höstas men i vårens undersökning har de återigen fallit och vår prognos visar på ett förväntningsläge som är svagare än normalt säger Agneta Tjernström arbetsmarknadsanalytiker vid Arbetsförmedlingen.

Högt kapacitetsutnyttjande

Nära en fjärdedel av länets företag anger att de inte kan öka produktionen ytterligare utan att anställa.
– Detta innebär att många företag omedelbart behöver rekrytera nya medarbetare för att möta en ökad efterfrågan på deras varor och tjänster säger Agneta Tjernström.

Antalet sysselsatta ökar något

Den sammanlagda sysselsättningen i länet omfattar cirka 107 000 personer. Hushållens starka inkomstutveckling har bidragit till en ökad konsumtion av varor och tjänster, och tillsammans med det höga kapacitetsutnyttjandet i länets företag bedöms det medföra en ökning av sysselsättningen med cirka 500 personer under 2014 och ytterligare 800 under 2015.

Arbetskraften ökar marginellt

Hela tillskottet till de yrkesaktiva åldersgrupperna i Sverige består nu av utrikes födda och det är därför mycket viktigt att invandrade personer bereds möjlighet till en effektiv integration på arbetsmarknaden. Även då invandringen av utrikes födda är relativt liten i Västernorrland är det denna som upprätthåller arbetskraftens storlek. Arbetskraften bedöms oförändrad 2014 för öka med 100 personer till slutet av 2015.  – Utan invandring av utrikes födda hade arbetskraften i länet minskat säger Agneta Tjernström.

Arbetslösheten minskar något

Arbetslösheten bedöms minska med 400 personer under året och ytterligare 500 till slutet av 2015. I procent av den registerbaserade arbetskraften motsvarar det en minskning från dagens 10,4 procent till 10,0 i slutet av 2014 och vidare ner till 9,5 sista kvartalet nästa år.

Två grupper som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden är utrikesfödda och personer med bristfällig utbildning. En tredjedel av de utrikesfödda saknar arbete och nästan var fjärde av arbetskraften som saknar gymnasieutbildning är arbetslösa. Motsvarande siffror för de med avslutad gymnasieutbildning är 10,1 procent och för eftergymnasialt utbildade 6,0 procent.
– Generellt är det så att ju högre utbildningsnivå man har desto lägre är arbetslösheten säger Agneta Tjernström.

Utmaningar för länets arbetsmarknad

Arbetsförmedlingen har identifierat de grupper som har svårt att hitta arbete och därmed riskerar att hamna i långa tider av arbetslöshet:

  • Personer med högst förgymnasial utbildning
  • Utomeuropeiskt födda.
  • Personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga
  • Arbetslösa över 55 år

– Graden av välfärd i ett land hänger ihop med hur många som arbetar. Vi kan inte ge gymnasiekompetens men det är viktigt att de arbetsmarknadspolitiska insatserna används fullt ut för att så många som möjligt kommer i arbete. För att lyckas krävs en total samsyn bland alla aktörer på länets arbetsmarknad och en beredskap att samarbeta kring de tänkbara lösningarna säger Marie-Louise Ek, arbetsförmedlingschef i Sundsvall och Ånge.

Brist- och överskottsyrken

I länet finns stor efterfrågan på bland annat Läkare, Kockar, Civilingenjörer, Sjuksköterskor och Tandläkare. Det är lägre efterfrågan på bland annat Barnskötare, Frisörer, Lagerarbetare, Vårdbiträden och Städare. 
– I de flesta branscher och yrken blir kravet på körkort allt viktigare och är nu ett av de mest förekommande kraven hos arbetsgivare. För ungdomar är ofta slutbetyg från gymnasiet helt avgörande säger Marie-Louise Ek.