1200 nya jobb i Västerbottens län

Arbetsmarknaden i Västerbotten 2019-2020

12 juni 2019

Konjunkturen kommer att mattas i Västerbottens län och tillväxttakten kommer att klinga av. Under 2019 och 2020 beräknar Arbetsförmedlingen att det skapas 1 200 nya jobb i länet. Mest väntas sysselsättningen öka inom information, kommunikation och byggbranschen.

Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsundersökning där 465 privata och offentliga arbetsgivare i länet intervjuats visar att högkonjunkturen har passerat toppen och att näringslivets förväntningar försvagats.

– Trots en viss försvagning i konjunkturen planerar drygt fyra av tio arbetsgivare i länet att rekrytera det kommande året, säger Timo Mulk-Pesonen, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen.

Den sammanlagda sysselsättningen i länet bedöms öka med 1 200 personer till slutet av 2020. Samtidigt bedöms antalet inskrivna arbetslösa fortsätta minska om än i avtagande takt till omkring 6 900 personer eller 5,4 procent av den registerbaserade arbetskraften.

Låg arbetslöshet men stora variationer
Arbetsmarknaden är stark och antalet arbetslösa minskar i länet. Dock varierar arbetslöshetsnivåerna mellan olika grupper. Andelen arbetslösa män är större än andelen arbetslösa kvinnor. Arbetslösheten är också mycket högre bland utrikes födda än bland inrikes födda. Generellt kan man säga att de med avslutad gymnasieutbildning eller eftergymnasial utbildning har en betydligt lägre andel arbetslösa än de som endast har en förgymnasial utbildning.

– Arbetsgivarna behöver använda den befintliga arbetskraften i bristyrken på ett effektivare sätt. Samtidigt behöver aktörerna på arbetsmarknaden fokusera på varaktiga samarbeten för att på så sätt skapa kedjor av insatser för individen, säger Anders Eriksson, arbetsförmedlingschef i Skellefteå Norsjö.

Kompetensförsörjningen en utmaning

Det stora rekryteringsbehovet som nu finns på länets arbetsmarknad kommer att vara väldigt svårt att tillfredsställa. Den lediga arbetskraftens befintliga kompetenser räcker inte till och vi kan heller inte utbilda bort de akuta kompetensbristerna, det tar flera år.

– Kompetensbristerna är inte enbart en konjunkturell företeelse som försvinner när konjunkturen vänder nedåt igen. Det har funnits och finns fortsatt alldeles för få som utbildar sig till yrken inom till exempel vård och omsorg, teknik och utbildning, säger Timo Mulk-Pesonen.