2000 nya jobb i Kronobergs län trots lägre efterfrågan

 

Arbetsmarknadsprognos Kronobergs län 2019

12 december 2018

Arbetsförmedlingens nya arbetsmarknadsprognos visar att privata arbetsgivare i Kronobergs län ser ljust på framtiden trots viss minskning av efterfrågan på varor och tjänster. Majoriteten av Kronobergs arbetsgivare planerar att anställa det kommande året, men rekryteringsplanerna hämmas av personalbristen inom både privata sektorn och offentliga tjänster.

Konjunkturen går in i mognare fas och sysselsättningen väntas öka med 2 000 jobb till slutet av 2019. Länets arbetslöshet är fortsatt hög, men sjunker successivt till 7,5 procent av arbetskraften fjärde kvartalet 2019.

– Arbetsmarknaden går in i en lugnare fas där toppen verkar vara nådd, men efterfrågan är fortfarande stark. Däremot gör svårigheten att hitta rätt kompetens att företagen kanske inte kan expandera eller offentliga verksamheter får dra ner på kvaliteten, säger Valdete Hashani, arbetsmarknadsanalytiker.

De nya jobben väntas framför allt inom privata tjänster och inom den offentliga tjänstesektorn. Inom industrin väntas en svagare sysselsättningsutveckling under prognosperioden. Trots arbetsgivarnas optimism är arbetsmarknaden inte lika stark för alla, utan det finns två tydliga vattendelare och det gäller personer utan avslutad gymnasieutbildning och utrikes födda.

Utbildning allt viktigare

Obalansen mellan efterfrågan på utbildad arbetskraft och arbetssökandes kompetens gör att matchningen i länet står inför stora utmaningar, men det finns tre viktiga åtgärder som kan mildare obalansen. Matchning mot utbildning som både ställer större krav på utbildningsväsendets flexibilitet och tydligare inriktning mot bristyrken. Bristen på eftergymnasialt utbildade personer gör att universitet och högskolor, men också yrkeshögskolor har en viktig funktion att fylla. Kommunerna är viktiga aktörer både för vuxenutbildning och vägledning för de som ska välja gymnasieutbildning. Många branscher är fortfarande starkt könssegregerade och därmed går både arbetsgivare och arbetssökande miste om valmöjligheten för hela arbetsmarknaden.

Tillskottet av nyanlända i arbetskraften är positivt med tanke på bristyrken, men för en fungerande integration krävs insatser inom både arbetsmarknads- och utbildningspolitiken, men också att näringslivet tar ett i större ansvar för att främja vägledning mot efterfrågade yrken och kompetenser.

– Vissa grupper av arbetssökande behöver extra stöd för att ta del av jobben och ofta handlar det om utbildning; både grundläggande och yrkesutbildning, men för andra är det mer effektivt att komma in i arbetslivet via praktik följt av en anställning med stöd. Vi har flera positiva exempel i Kronoberg som gett bra resultat säger Johanna Buchalle, chef på Arbetsförmedlingen.