Kompetensbrist hämmar tillväxt i flera sektorer

 

Arbetsmarknadsprognos Jönköpings län 2018

13 december 2017

Sysselsättningen fortsätter att öka i Jönköpings län under 2018. Men i flera branscher är svårigheterna att rekrytera rätt kompetens så omfattande att företag tvingas tacka nej till ordrar, och delar av det offentliga upplever svårigheter att hålla önskad servicenivå. Även under 2018 är utbildning, integration och en vässad matchning arbetsmarknadens viktigaste utmaningar.

Högkonjunkturen fortsätter i Jönköpings län. Företagen upplever en stark efterfrågan på varor och tjänster, och en växande befolkning ökar behoven av offentliga tjänster. Under 2018 väntas sysselsättningen öka med 1 700 personer eller 1 procent – en något avtagande men ändå stark utveckling.

Det är dock inte en sämre konjunktur som orsakar dämpningen. Istället är det svårigheter att hitta den eftersökta kompetensen som hindrar ytterligare tillväxt. I den för länet så viktiga industrin är det framför allt utbildad arbetskraft och nyckelkompetenser som fattas. Inom bygg får bristen en tredjedel av arbetsgivarna att tacka nej till uppdrag. Även inom utbildningsväsendet är läget svårt, där rekordhöga 90 procent av arbetsgivarna haft problem med att tillsätta lediga tjänster. Motsvarande i vård och omsorg är 100 procent.

– Förutom att befintlig personal får arbeta mer i alla branscher, är en vanlig följd att arbetsgivare sänker kraven på utbildning och erfarenhet. Inom vård och omsorg är det tyvärr också vanligt att man inte lyckas rekryteras alls, säger Ida Karlsson, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen.

Lägre arbetslöshet men försvårad matchning

Arbetsförmedlingen prognos är att arbetslösheten fortsätter att sjunka under det kommande året, från 6,3 procent under fjärde kvartalet i år till 6,1 procent – motsvarande 10 900 personer – under samma tid 2018. Av de arbetssökande tillhör nu 80 procent en eller flera grupper som har en utsatt ställning på arbetsmarknaden: arbetssökande med högst förgymnasial utbildning, med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, 55–64 år, samt utomeuropeiskt födda vilka utgör den största andelen.

Många i den lediga arbetskraften har inte den kompetens som efterfrågas. Låg utbildningsnivå, utebliven kompetensutveckling till följd av långa tider i arbetslöshet samt små kunskaper i svenska är några exempel. Personer i dessa grupper behöver generellt sett längre tid på sig att hitta ett arbete, och mer individanpassat stöd.

– I Jönköping har vi tillsammans med kommunen ordnat vägledningsgrupper för utomeuropeiskt födda kvinnor med goda resultat. Vi pratar yrken, utbildning och möjligheter på arbetsmarknaden. Vi bygger nätverk och besöker företag, vilket vidgat perspektiven hos både deltagare och arbetsgivare, säger Tomas Cederwall, chef för Arbetsförmedlingen i Jönköping.

Just bland utomeuropeiskt födda kvinnor är både arbetskraftsdeltagande och förvärvsarbetande särskilt lågt. I och med att det i princip råder full sysselsättning bland inrikes födda, finns den största potentialen att möta det stora arbetskraftsbehovet hos gruppen utrikes födda, och framför allt hos kvinnor.

Än högre utbildningskrav på sikt

Minst en avslutad gymnasieutbildning – det är i regel grundkravet för en anställning på svensk arbetsmarknad idag. Samtidigt har fyra av tio inskrivna arbetssökande högst förgymnasial utbildning, och gruppen har ökat kraftigt de senaste åren. Arbetsförmedlingens undersökning visar att situationen kan bli än mer utmanande på fem års sikt. En majoritet av arbetsgivarna anger att de planerar att ersätta pensionsavgångar med likvärdig kompetens. Inom industrin, liksom i offentlig sektor, planerar var femte arbetsgivare ett ersätta med högre utbildning eller kompetens.

– Svaren tyder på att behovet av utbildad arbetskraft bara kommer att öka, och redan idag har vi en rekordhög brist. Det krävs kraftfulla vägledningsinsatser och relevant utbildningsutbud för att kunna möta behovet, säger Ida Karlsson.