Företagen positiva inför framtiden

Arbetsmarknaden i Gävleborg 2015-2016

9 juni 2015

Företagen i Gävleborgs län har de starkaste förväntningarna på fyra år. Prognosen för 2015–2016 pekar mot att sysselsättningen ökar – under förutsättning att arbetsgivarna får tag i rätt kompetens. Samtidigt väntas arbetslösheten öka.

Arbetsförmedlingens prognos för 2015–2016 grundar sig på intervjuer med drygt 500 privata och offentliga arbetsgivare som har genomförts under våren.

– De positiva tongångarna hos företagen är förstås glädjande men vi står fortfarande inför stora utmaningar nästa år när det gäller arbetslösheten. Tyvärr saknas den efterfrågade kompetensen i stor utsträckning hos de arbetssökande, säger Charlotte Humling, arbetsförmedlingschef i Gävle och talesperson för Arbetsförmedlingen i Gävleborgs län.

Sysselsättningen och arbetslösheten ökar
Ett mycket starkt förväntningsläge hos företagen i kombination med minskat ledigt produktionsutrymme ger bedömningen att sysselsättningen kommer att öka i Gävleborgs län. 2016 beräknas antalet förvärvsarbetande personer 16–64 år vara det högsta sedan finanskrisen.

Samtidigt bedöms arbetslösheten öka något till 11,3 procent i slutet av både 2015 och 2016. Ökningen bedöms främst ske bland dem med förgymnasial utbildning och de utomeuropeiskt födda.

– Det är svårt att göra en välgrundad bedömning i och med att det är många fler yttre faktorer som påverkar än tidigare. Men vi väljer att stå fast vid att det handlar om en ökning med 50 personer 2015 och 150 personer 2016, säger Bitte Lyrén, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen.

Kompetensbristen en stor utmaning
Det är ingen nyhet att Gävleborg har landets högsta arbetslöshet och lägsta andel högutbildade. Andelen högutbildade, 17,8 procent, ökar dock kontinuerligt, väsentligt mer för kvinnor än för män. Samtidigt upplever både näringslivet och offentlig verksamhet brist på arbetskraft. Och under de närmaste åren kan över 17 000 ersättningsrekryteringar bli aktuella.  Arbetsförmedlingen lyfter ofta bristen på arbetskraft inom akademikeryrken. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att det är inom yrken som exempelvis undersköterska som de stora antalen finns.

– Vi behöver öka rörligheten från yrken där det råder liten efterfrågan till yrken där det råder brist, som vård, omsorg och utbildning. Här handlar det bland annat om att säkerställa en bra yrkesvägledning och att det satsas på utbildningar som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Charlotte Humling och fortsätter:

– Och som arbetsgivare kan det vara bra att inte bara se till kompetens på pappret, en person kan ha kompetens som inte syns i en ansökningshandling.