Oförändrad arbetslöshet ger stora utmaningar

Arbetsmarknadsprognos Gävleborgs län 2015

9 december 2014

Gävleborgs län har inte återhämtat sig i den takt som förväntats.
Prognosen för 2015 pekar mot att arbetslösheten ligger på i stort sett oförändrad nivå. Länet fortsätter att ha högst arbetslöshet, hög andel arbetslösa i utsatta grupper och landets lägsta andel högutbildade.

– Vi står inför stora utmaningar nästa år. Då tänker jag inte på arbetslösheten i stort, utan på arbetslöshetens sammansättning där den är hög och förväntas bli ännu högre bland de utsatta grupperna. De lediga jobben förväntas fortsätta att strömma in, men tyvärr är det alltför många arbetslösa som saknar den utbildning och de kunskaper som arbetsgivarna efterfrågar, säger Charlotte Humling, arbetsförmedlingschef  i Gävle och talesperson för Arbetsförmedlingen i Gävleborg.

Allt fler i de utsatta grupperna
Totalt för Gävleborgs län förväntas arbetslösheten förbli så gott som oförändrad. Men i utsatta grupper beräknas den öka. Dit räknas personer utan gymnasieutbildning, de som är födda utanför Europa, de som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och de i åldersspannet 55–64 år. De grupperna utgör mer än två tredjedelar av länets samtliga arbetslösa och de blir allt fler.

Svårare få jobb för dem i utsatta grupper
Möjligheterna för en person i de utsatta grupperna att få ett jobb är mindre än hälften så goda som för övriga, undantaget den äldre gruppen. Men under hösten 2014 har andelen personer i de utsatta grupperna som fått jobb ökat svagt. Det skulle kunna tyda på att man helt enkelt rekryterar där kompetensen finns utan att lägga så stor vikt vid eventuella hinder och svårigheter. Inflödet och dess sammansättning spelar också en betydande roll. Men andelen som får arbete är mer än dubbelt så stor bland dem som inte ingår i de utsatta grupperna.

– Det är viktigt att förbättra förutsättningarna för de arbetssökande som har svårast att etablera sig på arbetsmarknaden. Men det klarar vi inte utan hjälp av arbetsgivarna. Det finns till exempel arbetsmarknadspolitiska program där lärandet sker ute på arbetsplatnserna och genom det blir fler anställningsbara. Arbetsgivarna måste försöka se i ett längre perspektiv än bara här och nu, säger Charlotte Humling.

Optimism inom industrin
Länets industri, som tillsammans med vård och omsorg sysselsätter flest i länet, ser framtiden an med fortsatt tillförsikt. Jämfört med övriga län är optimismen den fjärde starkaste i landet. Den förväntade efterfrågeutvecklingen ligger för tredje gången i följd  över genomsnittet för länet och för riket. Även på lite längre sikt är tillförsikten i Gävleborg fortsatt positiv.  Den förväntade efterfrågeutvecklingen för näringslivet totalt är svagare än den har varit vid de tre senaste intervjuundersökningarna. Det gäller både på kortare och längre sikt.

Jobb finns men kompetensen saknas
Gävleborg har landets lägsta andel högutbildade. Och de som har hög utbildning hittas inte hos Arbetsförmedlingen i någon större utsträckning. Samtidigt har de yrken som bedöms ha stor efterfrågan på arbetskraft kommande år ofta det gemensamt att de kräver högre utbildning. Där återfinns bland många andra civilingenjörer, förskollärare, grundskollärare, läkare, sjuksköterskor  och processoperatörer. Listan skulle kunna göras mycket längre.

De yrken som bedömer att de har överskott har som gemensam faktor normalt lägre utbildningskrav, det gör också att konkurrensen om dem är hög. På listan över överskottsyrken finns bland andra administratörer, barnskötare, butiksförsäljare, städare, truckförare och köks- och restaurangbiträden.

– Några av de utmaningar vi står inför är att skapa bättre förutsättningar för att matcha arbetsgivarnas efterfrågan av kompetens och att öka utbudet av arbetskraft, säger Charlotte Humling.