Brist på arbetskraft är länets största utmaning

Arbetsmarknadsprognos Dalarnas län 2018

13 december 2017

Tillväxten fortsätter att vara god och framtidstron är positiv i länet. Sysselsättningen ökar och arbetslösheten stannar på 7,0 procent 2018. Den största utmaningen för länet är demografin, med minskande inhemsk arbetskraft. I flera yrken finns inga arbetslösa personer att matcha mot de lediga jobben. Tröskeln till dagens och framtidens arbetsmarknad är utbildning.

Konjunkturen i Sverige och i Dalarnas län är mogen, för att inte säga övermogen. Trots det har vi fortfarande något eller några år av tillväxt och positiv framtidstro, inte minst beroende på den starka konjunkturen globalt. Dalarna, med en stor export både av varor och tjänster, rider på den internationella vågen och förväntningarna inför 2018 är fortsatt höga i så gott som alla delar av näringslivet.

Sysselsättningen i Dalarnas län ökar och arbetslösheten stannar på omkring 7,0 procent i slutet av 2018.   

– En fortsatt stor efterfrågan på arbetskraft håller arbetslösheten på samma nivå som idag, trots ett fortsatt inflöde av nyanlända i etableringen, säger arbetsmarknadsanalytiker Jan Sundqvist.

Inrikes födda i arbetsför ålder
minskar med tusen personer per år

Den demografiska utmaningen är som under tidigare år en av Dalarnas allra största utmaningar. Inrikes födda i arbetsför ålder kommer att minska stegvis med närmare 1 000 personer per år, åtminstone fram till år 2030. Det innebär att det inhemska urvalet för arbetsgivarnas kommande rekryteringar fortsätter att minska.

– En minskande arbetskraft medför en sämre utveckling, både finansiellt och arbetsmarknadsmässigt, förklarar Jan Sundqvist.

Än så länge har Dalarnas län en reserv av arbetskraft, i första hand bland utrikes födda och nyanlända, men också bland andra arbetslösa som har en längre väg från arbetslöshet till fast förankring på arbetsmarknaden.

– Det är av största vikt att etableringen av utrikes födda och matchning fungerar effektivt. För att lösa problemen krävs samarbete mellan alla aktörer i samhället, Arbetsförmedlingen, kommuner, näringsliv och andra som har möjlighet att genom valideringar, utbildning och anpassade anställningar bidra till sysselsättning, säger arbetsförmedlingschef Maria Andersson.

Samtidigt som den inrikes födda befolkningen i arbetsför ålder minskar, ökar antalet äldre som ska tas om hand på ett eller annat sätt. Om vi utgår från Sveriges Kommuner och Landstings redovisning av kostnader per person för hemtjänsten för dem som är åttio år och äldre i befolkningen, kan vi beräkna kostnadsökningarna till år 2030. För Dalarnas del handlar det om en ökning på 58 procent, från 1,4 miljarder kronor år 2017 till närmare 2,2 miljarder år 2030.

– För att klara den utmaningen behövs flera människor i jobb som genererar skatteintäkter och flera händer för att utföra arbetsuppgifterna inom vård och omsorg, säger Jan Sundqvist. 

I flera yrken finns inga arbetslösa att matcha
mot lediga jobb

Omsättningen till arbete hänger till stor del på en effektiv matchning, men i tider av arbetskraftsbrist är också arbetsgivarnas attityder till att anställa arbetslösa från otraditionella grupper en viktig faktor. En annan faktor är att det i ett flertal yrken helt enkelt inte finns några arbetslösa att matcha mot de lediga jobben. Av de cirka 170 mest förekommande yrkena i Dalarnas län är mer än hälften bristyrken i större eller mindre omfattning.

– Tröskeln för att komma in på dagens och framtidens arbetsmarknad är gymnasieutbildning, helst med yrkesinriktning. Det är nästan självskrivet att utbildning är den enda vägen för att motverka långa tider utan arbete. Det är ett långsiktigt arbete, men det är nödvändigt, säger Maria Andersson.

Kvalitén i utbildningarna behöver granskas

Kvalitén i utbildningarna måste också granskas. Alla Dalarnas kommuner har kanske inte de ekonomiska förutsättningar som behövs för att driva gymnasieutbildningar med hög standard i alla program. Inom tekniska ämnen krävs en omfattande utrustning för att rusta ungdomar för de nya utmaningarna inom tillverkning, it och teknik.

– Kan det kommunala samarbetet utvecklas ännu mer? Utnyttjas möjligheterna till företagsförlagd utbildning och praktik maximalt? Det är frågor som vi borde tala mer om idag för att vara beredda för framtiden, avslutar Jan Sundqvist.