Arbetslösheten ökar, men även sysselsättningen ökar

Arbetsmarknadsprognos Dalarnas län 2016

9 december 2015

Många företag i Dalarna är optimistiska när det gäller efterfrågan på varor och tjänster den närmaste tiden. Arbetslösheten ökar under 2016 till följd av ett stort tillskott i arbetskraften i form av nyanlända personer födda utanför Sverige. Samtidigt ökar sysselsättningen något.

Konjunkturen förstärks långsamt men stadigt och trots något motstridiga signaler från omvärlden är många företag i Dalarnas län optimistiska när det gäller efterfrågan på produkter och tjänster under den närmaste framtiden.

– Vi får gå tillbaka ända till hösten 2010 för att hitta lika goda förväntningar i en höstprognos i länet, säger  arbetsmarknadsanalytiker Jan Sundqvist.

Sysselsättningen ökar

Sysselsättningen ökar något, men det handlar om mycket små förändringar. Totalt kommer sysselsättningen att öka med cirka 1 000 personer fram till slutet av 2016.

Efterfrågan på arbetskraft kommer att vara betydligt större än så. Behovet av ersättningsrekryteringar i Dalarnas län är närmare 3 000 per år.  Av dessa ska nästan lika många ersättas. Samtidigt ökar kompetenskraven. Genomförd gymnasieutbildning och körkort blir de grundläggande kraven i framtiden.

Arbetslösheten ökar till 7,7 procent

Dalarna har en arbetslöshetsnivå som är lägre än rikets genomsnitt. Antalet, och även andelen, arbetslösa kommer däremot att öka till följd av ett stort tillskott i arbetskraften i form av nyanlända utrikes födda personer. Till slutet av 2016 beräknas arbetslösheten öka till 7,7 procent av arbetskraften jämfört med 7,2 procent i oktober 2015. 

Omkring hälften av länets arbetslösa har arbetslöshetstider som uppgår till högst sex månader. Det är personer med utbildning och/eller erfarenhet som arbetsgivarna efterfrågar. I denna grupp minskar också antalet arbetslösa snabbt. Det leder till bristsituationer då det blir svårare och framför allt tar längre tid att rekrytera.

Den andra hälften av de arbetslösa har inskrivningstider som överstiger sex månader. Det sker visserligen en omsättning till arbete även från denna grupp, men i och med att den fylls på kontinuerligt är antalet statiskt eller ökar över tid.

– Det finns en stor outnyttjad kompetens hos arbetslösa med längre inskrivningstider, konstaterar arbetsförmedlingschef Peter Heidkamp.

Dalarnas län har en lägre andel arbetslösa än rikets genomsnitt i alla enskilda grupper utom bland utrikes födda. En stor andel arbetslösa i förhållande till utrikes född arbetskraft behöver inte betyda att det är svårt för dessa arbetssökande att få jobb.

– Omsättningen till arbete är acceptabel. Det handlar mer om en typ av trafikstockning då väldigt många utomeuropeiskt födda under en begränsad tid anlänt till länet, förklarar Jan Sundqvist.

En femtedel av de nyanlända har eftergymnasial utbildning 

Integrationen tar tid och ska så få göra. Drygt en femtedel av de nyanlända har en eftergymnasial utbildning i Dalarnas län, ofta i yrken där det råder stor eller mycket stor brist i länet.

– Behovet av en snabb och väl fungerande validering av utländsk utbildning och arbetslivserfarenhet är i dag viktigare än någonsin, säger Peter Heidkamp.

De nyanlända måste också få en grundlig samhälls- och arbetsmarknadsinformation om möjligheterna till jobb, försörjning och service i länets olika hörn. Risken är annars överhängande att de flyttar vidare till storstadsregioner utan att hinna ta ställning till ett framtida boende.

– Information, validering, utbildning och matchning blir nyckelorden om Dalarna ska kunna dra nytta av denna kompetens, som inte kostat det svenska utbildningssystemet någonting, avslutar Peter Heidkamp.