En effektivitetsanalys av arbetsförmedlingarnas inre förhållanden

17 juni 2015

I denna rapport görs ett första försök att kartlägga Arbetsförmedlingens inre förhållanden och analysera hur effektiva dessa är, det vill säga hur de påverkar arbetsförmedlingarnas utflöde till arbete. Ett stort antal möjliga förklaringsvariabler aggregeras på arbetsförmedlingsnivå och analyseras med hjälp av en linjär regressionsmodell. Resultaten tyder på att de inre faktorerna har en viktig roll för vilket resultat arbetsförmedlingarna uppnår, även om det mesta avgörs av faktorer som Arbetsförmedlingen inte direkt kan påverka.

De arbetssökandes egenskaper har starkast effekt på utflöde till arbete. Därefter kommer antalet arbetslösa per anställd och de faktiska personalresurserna på en arbetsförmedling. Variabeln faktiska personalresurser avspeglar förmedlingars storlek och tyder på att mindre arbetsförmedlingar i genomsnitt har ett högre utflöde till arbete än de större arbetsförmedlingarna. Effekten är dock liten. Bland arbetsförmedlingarnas inre faktorer som tydligt samvarierar med utflöde till arbete framträder deras tendens att bevaka omsättningen till arbete genom en målvakt, förse de arbetssökande med information om lediga jobb (det vill säga erbjuda platsförslag och anvisa till lediga jobb) och tätt följa upp de arbetssökandes sökaktivitet. Därefter följer faktorer som avser hur väl den externa samverkan fungerar, om arbetsförmedlingen har en specialiserad direktservice, om arbetet med arbetsgivare är organiserat utifrån branschindelning, om arbetsförmedlingen lägger mer tid på matchningsarbetet samt hur engagerad personalen är på en arbetsförmedling.

Sett till typ av variabler i modellen verkar ett flertal variabler som samvarierar med utflöde till arbete vara inriktade på Arbetsförmedlingens arbete med matchningen. En ytterligare slutsats är därför att en arbetsförmedlings fokus på matchningsuppdraget i sitt arbets-, organisations-, och ledningssätt bidrar till ett ökat utflöde till arbete. Det har varit svårt att rangordna förklaringsvariablerna utefter de som har störst påverkan på utflöde till arbete eftersom de är definierade med varierande enheter där särskilt variabler definierade som andelar har varit svåra att tolka. Andelarna beräknas utifrån i vilken grad arbetsförmedlare eller chefer svarar på en viss fråga. Vi har därför varit försiktiga med att dra långtgående slutsatser utan i stället framhållit tecknen på de samband som analysen har visat på. Generellt kan också variablerna vara korrelerade med andra faktorer som vi kan ha missat att ta hänsyn till. Detta underlag bör därför betraktas som en ingång i de diskussioner som pågår inom myndigheten om hur vi bör effektivisera de metoder och arbetsformer som används för att öka de arbetssökandes chanser till ett arbete.