Aktivitetsgraden och förekomsten av sanktioner inom etableringsprogrammet

Återrapportering till regeringen 2020-05-08

Arbetsförmedlingen har den 17 mars 2020 beslutat att tillfälligt upphöra med att fatta beslut om sanktioner och att skicka underrättelser till arbetslöshetskassorna med anledning av utebliven aktivitetsrapport. Arbetsförmedlingen har också beslutat att tillfälligt upphöra med att fatta beslut om sanktioner för programdeltagare samt att skicka underrättelser till arbetslöshetskassorna.

Denna återrapport syftar till att svara på uppdrag i Arbetsförmedlingens regleringsbrev om aktivitetsgraden samt förekomsten av sanktioner inom etableringsprogrammet. I analysen ska även en jämförelse med övriga jämförbara arbetsmarknadspolitiska program ingå. Arbetsförmedlingen ska också beskriva hur myndigheten arbetar med att höja aktivitetsgraden och stärka kontrollfunktionen inom etableringsprogrammet. I sammanfattningen används följande förkortningar: etableringsprogrammet (ETP), jobb- och utvecklingsgarantin (JOB), jobbgarantin för ungdomar (UGA).

För att redovisa och analysera aktivitetsgraden i etableringsprogrammet har flera olika metoder för datainsamling använts, närmare bestämt registerdata från Arbetsförmedlingens datalager, urvalsundersökning med 740 ärenden per ramprogram (ETP, JOB och UGA) samt klustermodellsanalys.

Statistik från Arbetsförmedlingens datalager visar att andelen utan registrerad aktivitet i ETP ökat från 23 procent i mars 2019 till 30 procent i mars 2020, en ökning med 7 procentenheter. Även i UGA och JOB har det skett en ökning av andelen utan registrerad aktivitet, dock något mindre än för ETP.

I den urvalsundersökning som genomförts var det 6,3 procent av deltagarna i ETP som helt saknade aktivitet. Andelen kvinnor utan aktivitet i ETP var lägre än andelen män (2,6 procent för kvinnor och 3,7 procent för män). I de flesta fall där det saknades en aktivitet hade det gått minst tre månader mellan besök eller annan kontakt med Arbetsförmedlingen, förutom automatiska e-postutskick med anvisningar om lämpliga arbeten att söka, anvisningar till utbildningsinformation eller rekryteringsträffar. Hälften av de studerade deltagarna i ETP hade en aktivitetsnivå som motsvarade programanvisningens omfattning. 40 procent hade en aktivitetsnivå som enbart motsvarade halva programanvisningen. Nära hälften av de studerade deltagarna i ETP hade sfi som enda aktivitet, 52 procent av kvinnorna och 44 procent av männen hade sfi som enda aktivitet.

I november 2019 beslutade Arbetsförmedlingen att koncentrera kontrolluppdraget. Arbetsförmedlingen har generellt stärkt kontrollfunktionen gällande individersättningar. Från den 1 december 2019 granskas alla avvikelserapporter av en koncentrerad kontrollfunktion och från den 1 mars 2020 granskas de aktivitetsrapporter som inte omfattas av Arbetsförmedlingens automatiska och riskbaserade granskning centralt utifrån ett kontrollperspektiv. Arbetsförmedlare fortsätter att använda aktivitetsrapporterna utifrån ett stöd- och matchningsperspektiv. Arbetsförmedlare kommer också fortsatt att i sina kontakter med 6 arbetssökande identifiera omständigheter som kan antas strida mot regelverket för individersättningar.

Den absolut vanligaste grunden för en åtgärd inom ETP beror på att den arbetssökande inte lämnat in sin aktivitetsrapport i tid. Den generella trenden inom ETP är att män drabbas av fler och längre avstängningar jämfört med kvinnor, medan de åtgärder som drabbar kvinnor inom ETP i högre utsträckning utgörs av varningar. Denna trend följer mönstret från andra arbetsmarknadspolitiska program. En förklaring till att män i högre utsträckning än kvinnor drabbas av avstängning från ersättning kan vara att män har fler aktiviteter och anvisningar inom programmet och därmed följs upp i högre utsträckning.

En slutsats från analysen av lokala skillnader i aktivitetsnivåer och resultat utifrån kluster är att en styrning som ensidigt fokuserar på aktivitetsnivå inte nödvändigtvis leder till aktiviteter som också förbättrar resultaten för deltagarna i etableringsprogrammet. För att förbättra resultaten behövs en sammanhållen styrning som fokuserar på målen. Vidare krävs en god kunskap om aktiviteternas effekter, så att insatser kan beslutas med hög träffsäkerhet. Ett sätt att åstadkomma detta kan vara att genomföra kvalitativa fördjupade analyser av verksamheter som över tid presterat både höga aktivitetsnivåer och goda resultat. På så vis kan bättre indikatorer tas fram och framgångsrika arbetssätt identifieras och skalas upp.

Arbetsförmedlingen har under flera år arbetat intensivt med att digitalisera verksamheten i linje med den övergripande målbilden ”digitalt först” där kunden gör allt mer på egen hand i myndighetens digitala kanaler. För nyanlända erbjuds exempelvis självservicetjänster som webbinarier eller poddar på de vanligast förekommande språken bland nyanlända och det går att ta del av viss översatt information på Arbetsförmedlingens webbplats. En del i arbetet med strategin för ”digitalt först” är att styra arbetssökande till att välja digitala kanaler i sina kontakter med myndigheten och att i högre utsträckning använda sig av digitala tjänster. Alla kanaler behövs för att ta hand om myndighetens uppdrag och de arbetssökande och Arbetsförmedlingens målsättning är att tillhandahålla kontaktmöjligheter i den kanal som för stunden passar kunden bäst. De digitala kanalerna kommer att bli den huvudsakliga ingången för Arbetsförmedlingens kunder.