2 december 2019

Förslag: Så kan intensivåret utformas

Intensivåret ska snabba på nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Nu har Arbetsförmedlingen lämnat ett förslag till regeringen på hur det kan utformas.
– Det finns en stor potential i uppdraget, säger uppdragsledare Arild Vågen.

I somras fick Arbetsförmedlingen i uppdrag av regeringen att förbereda ett intensivår för deltagare i etableringsprogrammet. Det ska bestå av språkintensiva och yrkesnära insatser riktade mot en bransch eller yrke och målet är att deltagaren ska kunna få arbete inom ett år.

– Insatserna ska pågå parallellt och deltagarna ska även erbjudas aktiviteter utöver heltid, säger Arild Vågen som lett utredningen med Jennica Alsén.

Befintliga och nya insatser

Tanken är att intensivåret ska påbörjas direkt efter att deltagaren skrivits in i etableringsuppdraget. Det ska innehålla dels befintliga insatser som samhällsorientering, svenska för invandrare, sfi, yrkessvenska och arbetsmarknadsutbildningar. Dels nya insatser som mentorskap och att deltagarna ska få ett kunskapsintyg som dokumenterar deras yrkes- och språkkunskaper.

Det är viktigt att deltagarna kan tillgodogöra sig insatserna och har förutsättningar att bli matchningsbara inom ett år.

– Utifrån det räknar Arbetsförmedlingen med att 15 procent av alla nya deltagare i etableringsuppdraget kommer att skrivas in, vilket innebär cirka 100 personer per månad, säger Arild Vågen.

Det finns flera orsaker till de låga volymerna. Nästan 60 procent av deltagarna i etableringsprogrammet saknar gymnasieutbildning och många av dem omfattas av utbildningsplikten. Vidare finns det andra insatser för nyanlända som exempelvis snabbspår som i många fall tar mer än ett år. Många har också en ansträngd social situation, exempelvis svårigheter att hitta bostad och förskoleplatser, eller behöver fördjupade kartläggnings- och vägledningsinsatser.

– Arbetsförmedlingen föreslår därför att alla med minst ett år kvar av etableringsprogrammet ska kunna påbörja intensivåret. Det skulle ge fler deltagare och vara bra ur jämställdhetssynvinkel. Det finns annars en risk att fler män än kvinnor bedöms vara redo dag ett i etableringsprogrammet, säger Arild Vågen.

Samverkan är viktigt

En annan idé för att få med fler kvinnor är att man ska kunna delta på deltid vid sidan om föräldraledighet.

En av utmaningarna med intensivåret är att ansvaret för exempelvis sfi och samhällsorientering inte finns hos Arbetsförmedlingen, vilket ställer krav på god samverkan. Intensivåret kan även skapa inlåsningseffekter för nyanlända som ändå har förutsättningar att få jobb inom ett år.

– Samtidigt finns det potential i uppdraget om vi kan hitta en tydligare och snabbare väg mot arbete och färdiga kedjor av insatser som underlättar handläggningen. Det kommer att hjälpa arbetsgivarna med kompetensförsörjningen, säger Arild Vågen.