25 februari 2019

Utbildningsplikten: reformen får genomslag tidigast i höst

Det är för tidigt att utvärdera utbildningsplikten förnyanlända i etableringsprogrammet. Arbetsförmedlingen räknar med att reformen
får fullt genomslag tidigast från i höst, enligt en ny återrapport som lämnats in till regeringen.

Utbildningsplikten för nyanlända i etableringsuppdraget infördes i januari 2018. Den innebär att nyanlända som saknar gymnasieutbildning, och som därför inte kan matchas mot arbete, i huvudsak ska studera. Hittills har Arbetsförmedlingen bedömt att drygt 11 000 personer omfattas av utbildningsplikten. Den vanligaste aktiviteten bland dem är svenska för invandrare, SFI.

Stickprov visar att endast mindre del av de som omfattas av utbildningsplikten har fått en anvisning att söka till en reguljär utbildning.
Vid slutet av 2018 hade cirka 7 procent av de personer som omfattades av
utbildningsplikt börjat studera på grundläggande eller gymnasial nivå inom
kommunal vuxenutbildning eller på folkhögskola (här räknas inte SFI in).

Rapporten konstaterar att utbildningsplikten är ett gemensamt åtagande för flera parter. Arbetsförmedlingen bör anvisa fler att söka till komvux, men för att reformen ska få effekt måste det också finnas utbildningsplatser. I återrapporten konstateras att Arbetsförmedlingen och kommunerna samverkar och att det har gjorts framsteg. Kommunerna har dock
kommit olika långt när det gäller att erbjuda och anpassa utbildningar till
nyanlända inom utbildningsplikten. Därför bedömer Arbetsförmedlingen att
reformen mest troligt inte kommer att få genomslag fullt ut förrän tidigast
hösten 2019. För att förbättra den interna handläggningen kommer
Arbetsförmedlingen också att genomföra åtgärder för att öka antalet som anvisas att söka utbildning.