25 april 2018

Fel om kostnaden för Arbetsförmedlingen

Replik i DN debatt 24/4. Det är naturligt att Arbetsförmedlingen som har ett så viktigt uppdrag diskuteras. Men debatten handlar ofta om gårdagens arbetsförmedling. Låt diskussionen vila på saklig grund och låt oss fokusera på hur vi gemensamt kan hitta lösningar på dagens utmaningar. Det skriver Annika Sundén, analysdirektör Arbetsförmedlingen, på Dagens Nyheters debattsida.

Peter Jeppsson och Edward Hamilton, Svenskt Näringsliv, skriver att Arbetsförmedlingen inte klarar sitt uppdrag och att en omfattande reform är nödvändig. I sin argumentation blandar Svenskt Näringsliv ihop kostnaden för arbetsmarknadspolitiken, som politiken styr över, med vad Arbetsförmedlingen kostar.

I dag uppgår kostnaden för arbetsmarknadspolitiken till nära 80 miljarder. Den största delen, 50 miljarder, går till arbetslöshetsersättning, ersättning till nyanlända och subventioner till arbetsgivare. De kostnaderna finns kvar, oavsett om man har en offentlig eller privat arbetsförmedling. Arbetsförmedlingen kostar 8,5 miljarder för att genomföra och administrera arbetsmarknadspolitiken, alltså löner och lokaler.

Valet av privat eller offentlig arbetsförmedling är i hög grad en politisk fråga. Men redan i dag utförs en stor del av matchningen av privata aktörer, som Arbetsförmedlingen köper tjänster från för 5,8 miljarder. Resultaten för de privata aktörerna är varken bättre eller sämre. Man ska inte heller underskatta den byråkrati som krävs för att både upphandla och kontrollera privata aktörer.

Privata aktörer möter samma utmaningar på arbetsmarknaden som Arbetsförmedlingen. Vi har i dag en arbetsmarknad som kännetecknas av obalans. Arbetsgivarna söker arbetskraft med minst gymnasiekompetens, eller till och med högskolekompetens. Men bland de inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen saknar många gymnasieutbildningar och ännu fler högskoleutbildningar. Den arbetskraft som efterfrågas av arbetsgivarna är till stor del uttömd under rådande högkonjunktur.

Under förra året var nära en miljon personer någon gång inskrivna på Arbetsförmedlingen, 4 av 10 gick vidare till ett arbete. En stor del av vårt uppdrag går ut på att stärka de arbetssökande så att de ska kunna ta de lediga jobb som finns. Våra insatser är många gånger avgörande för att en arbetssökande får ett jobb. När vi frågar våra arbetssökande uppger 34 procent att Arbetsförmedlingen bidragit till att man fått jobb och andelen har ökat stadigt sedan 2010. Alltså betydligt fler än vad Svenskt Näringsliv hävdar.

Förra året genomfördes 1,5 miljoner rekryteringar på svensk arbetsmarknad. Arbetsförmedlingens Platsbanken är Sveriges största jobbmarknadsplats på internet. Men den tid då Arbetsförmedlingen hade monopol på att förmedla jobb är sedan länge förbi. De annonser som publiceras i Platsbanken är öppen data och vi välkomnar samarbete med andra, till exempel LinkedIn som hämtar en stor del av sina annonser från Platsbanken. Här har vi alltså redan genomfört det som Svenskt Näringsliv vill.

Men vi behöver fortsätta att utveckla och förnya myndigheten. Vi har legat efter med digitaliseringen, men förnyar nu och bygger digitala lösningar så att arbetsförmedlare kan ägna sig att stödja arbetssökande. Vårt arbetsgivararbete har också varit eftersatt, och det utvecklar vi.

Det är naturligt att Arbetsförmedlingen som har ett så viktigt uppdrag diskuteras. Men debatten handlar ofta om gårdagens arbetsförmedling.

Låt diskussionen vila på saklig grund och låt oss fokusera på hur vi gemensamt kan hitta lösningar på dagens utmaningar. De inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen behövs på arbetsmarknaden för att Sverige ska kunna fortsätta växa. Detta är vad diskussionen borde handla om.

Mer information

Till DN debatt