Frågor och svar om rusta och matcha

Arbetsförmedlingen lägger till en aktivitet om praktik i handlingsplanen efter att ha stämt av med den arbetssökande. Denna handläggningsprocess kan ta några dagar, beroende på handläggningen av den informativa rapporten och hur snabbt vi får tag på arbetssökande.

Arbetsförmedlingen kan just nu inte dela uppgifter i arbetssökandes handlingsplan med leverantörer, men det är något som vi utreder möjligheterna för. För beslut om arbetspraktik meddelas det till er leverantörer av handläggaren som fattat beslutet om arbetspraktik. Det är den kontaktperson som ni har angett till Arbetsförmedlingen som kommer att få denna information.

Just nu heter det handlingsplan i Arbetsförmedlingens interna system. I Mina sidor för den deltagaren står det just nu ”Min planering”. Vi jobbar för att ändra till handlingsplan även där.

Den nya rutinen för arbetspraktik gäller från och med den 20 september 2022. Under en övergångsperiod kommer vi även att ta emot den gamla blanketten överenskommelse om arbetspraktik. Det är däremot bra om ni från och med den 20 september slutar använda den gamla blanketten och övergår till att använda den digitala blanketten.

Just nu finns ingen lösning för att arbetsgivaren skall kunna genomföra digital signering, så de behöver fysiskt skriva på pappersblanketten.

Det är möjligt med flera perioder av praktik inom samma placeringsperiod till rusta och matcha. Varje praktikperiod får vara tre månader.

Om en arbetssökande har en praktikperiod på tre månader inom rusta och matcha och därefter en annan aktivitet hos leverantören. Om ni därefter bedömer att en praktikplats hos en annan anordnare skulle vara lämpligt är det möjligt, förutsatt förutsatt att Arbetsförmedlingen bedömer att praktikplatsen är lämpligt och har utfört de obligatoriska kontrollerna inför praktiken.

Ja.

En förlängning kräver ett nytt beslut och den arbetssökande ska i god tid, minst tio arbetsdagar den nuvarand praktikens avslut, föreslå en ny praktikplats.

Leverantörerna för rusta och matcha kan inte anvisa en deltagare. En leverantör kan däremot stödja en deltagare i valet av utbildning och hjälpa till att skapa rätt kontakter så att deltagaren ska kunna söka en utbildning.

Goda exempel finns där kommuner bjuder in leverantörer för att berätta om den kommunala vuxenutbildningen. Genom att öka förståelsen hos leverantörerna ökar förutsättningarna att de deltagare som är i behov av det väljer utbildning.

Om behov av andra arbetsmarknadspolitiska insatser föreligger sker dialog i samråd mellan deltagaren, leverantören och Arbetsförmedlingen.

Rusta och matcha är en insats som beviljas för de arbetssökande som bedöms ha behov av insatsen utifrån den arbetssökandes avstånd till arbetsmarknaden. Avståndsbedömningen görs av ett statistiskt bedömningsstöd, som med hjälp av ett trettiotal faktorer bedömer sannolikheten för att den arbetssökande kan få en anställning eller börja studera inom ett halvår. Som ett komplement till bedömningsstödet får den arbetssökande också besvara ett antal frågor för att säkerställa att det inte finns omständigheter som talar emot tjänsten.

I dagsläget krävs det ett ja i det statistiska bedömningsstödet, och i den samlade bedömningen. Den arbetssökande ska ha varit inskriven hos Arbetsförmedlingen i minst 13 månader (400 dagar) samt fått ett beslut om jobb- och utvecklingsgaranti (JOB), eller jobbgaranti för ungdomar (UGA), eller tillhöra etableringsprogrammet (ETP).

Information om det statistiska bedömningsstödet

Om bedömningsstödet gör bedömningen att den arbetssökande antingen står för långt ifrån eller för nära arbetsmarknaden, är andra insatser mer lämpliga. Kontakt med den arbetssökande gör Arbetsförmedlaren en bedömning om vilken insats som är mest lämplig. Om den arbetssökande bedöms stå för nära arbetsmarknaden kan Arbetsförmedlingen hänvisa till det digitala materialet som finns på arbetsformedlingen.se i form av webbutbildningar och olika webbinarium.

Anledningarna till att en deltagare inte uppnår resultat kan variera. En deltagare har möjlighet att få ta del av insatsen i sammanlagt två gånger sex månader. Om deltagaren inte nått anställning eller studier under tiden i tjänsten gör Arbetsförmedlingen tillsammans med deltagaren en ny planering utifrån deltagarens förutsättningar och behov. Som stöd för bedömningen finns redovisningen från leverantören om vilka aktiviteter deltagaren tagit del av under sin tid i rusta och matcha.

Rusta och matcha är inte en språkutbildning. Det finns en valbar aktivitet som heter Stöd för att stärka deltagarens språkkunskaper. Det är upp till varje leverantör att individanpassa stödet på bästa sätt.

Arbetsförmedlingen har ansvaret för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten och därmed för en fungerande samverkan. Myndigheten ska vara garanten för en struktur för samverkan på strategisk och operativ nivå, som på ett effektivt sätt möjliggör för kommuner, myndigheter och leverantörer att mötas kring en individ. Sättet vi samverkar på behöver dock omformas för att möta de förutsättningar som redan idag i hög grad gäller. Myndigheten ser nu över hur operativa individsamverkan bör formas.

Arbetsförmedlingen har ansvar för att upprätta samverkansforum. Fortsatt finns möjlighet för kommunen att samråda och samplanera med Arbetsförmedlingen via myndighetslinjen, 0771-717 717, i första hand. Samverkan behöver ske på ett rättssäkert och effektivt sätt.

En del avser samverkan kring det direkta stödet till den arbetssökande. Vi behöver tydliggöra respektives ansvarsområde och hur vi på bästa sätt utifrån den arbetssökandes perspektiv kan komplettera insatser, snarare än att konkurrera. Rusta och matcha är en tjänst som ska ske på hela den arbetssökandes arbetsutbud. Arbetsmarknadsinsatser ges därför i första hand av leverantören men det kan kompletteras av insatser av mer socialpolitisk karaktär.

I de fall en arbetssökande har behov av insatser från kommunen av socialpolitisk karaktär (ej särskilt tids-omfattande insatser i form av samtalsstöd, KBT och så vidare), bör leverantören informeras om detta, via kunden som informationsbärare, för att konflikt i planering ska undvikas.

Den individuella utvecklingsplan som upprättas, och löpande uppdateras hos leverantören, kan kommunen be den arbetssökande att ta med sig. Det finns en möjlighet till kompletterande insats inom ramen för tjänsten rusta och matcha i upp till tre månader. En kompletterande insats kan vara praktik, yrkeskompetensbedömning eller validering. Om en arbetssökande kan erbjudas en praktikplats ska detta kommuniceras till leverantören, via den arbetssökande. Leverantören och den arbetssökande tar ställning till behovet av kompletterande insats och meddelar Arbetsförmedlingen om detta, i de fall behov finns.

Arbetsförmedlingen bär huvudansvaret för samverkan kring den arbetssökande. Sättet vi samverkar på behöver dock förändras, bland annat då detaljkunskapen om den arbetssökandes pågående planering i hög grad finns, och kommer att finnas, hos upphandlade leverantörer. Genom att utgå från en relationell infrastruktur, där Arbetsförmedlingen är navet med enhetliga nationella processer som grund för lokala och regionala överenskommelser, klargörs hur Arbetsförmedlingen, kommuner och leverantörer ska mötas kring gemensamma arbetssönakde, och vilken typ av dialog som ska föras.

Arbetsförmedlingens strävan efter att skapa en relationell infrastruktur innebär att bygga ett ramverk som omgärdar det strategiska, såväl som operativa, arbetet som myndigheten utför tillsammans med kommuner och leverantörer. Begreppet relationell syftar till att tydliggöra respektive parts roll och ansvar i relation till övriga parter. Detta kräver i sin tur kunskap om och respekt för varje parts juridiska handlingsutrymme och styrning. Begreppet infrastruktur syftar till de processer, forum och arbetssätt som finns för att möjliggöra ett effektivt, transparent och förutsägbart samspel mellan berörda parter.

Mer central del i en relationell infrastruktur är de arbetssätt och forum som säkerställer att vi på ett effektivt sätt möter kundens behov utifrån våra olika uppdrag. Det kan avse samråd och trepartssamtal kring gemensamma arbetssökande där Arbetsförmedlingen har huvudansvaret men leverantörer många gånger besitter kunskapen om den arbetssökande.

Ekonomiskt bistånd är inte det enda området där ett digitaliserat informationsutbyte underlättar i båda parters myndighetsutövande och därmed gör den operativa individsamverkan mer rättssäker och effektiv. Inom ramen för uppdrag 13 i Arbetsförmedlingens regleringsbrev för 2021, kommer Arbetsförmedlingen tillsammans med Skolverket att föreslå hur ett digitalt informationsutbyte mellan Arbetsförmedlingen och kommunal vuxenutbildning kan etableras.

Detta väntas öka effektiviteten i den operativa individsamverkan för arbetssökande som behöver ta del av kommunal vuxenutbildning, inte minst inom etableringsuppdraget och bland långtidsarbetslösa.

Nej, ingen lagändring har skett och Arbetsförmedlingen är fortsatt ansvarig för myndighetsutövandet. Däremot står det i förfrågningsunderlaget för tjänsten rusta och matcha att ”Leverantören åtar sig att under avtalstiden aktivt samverka med Arbetsförmedlingen på såväl operativ som strategisk nivå och delta i de möten som Arbetsförmedlingen kallar till. Leverantören åtar sig även att aktivt, inom ramen för avtalet och med beaktande av avtalets villkor om ändringar och tillägg, samverka med samtliga parter som Arbetsförmedlingen begär. All form av samverkan ingår i avtalat pris.”

Personer som har behov av samplanering och rehabilitering ska inte anvisas rusta och matcha.

Rusta och matcha är en matchningstjänst som är under utveckling. Som utgångspunkt gäller att vid behov av samverkan och samråd med Arbetsförmedlingen sker det i första hand digitalt och via myndighetslinjen. På vissa av Arbetsförmedlingens enheter har vi valt att ha en form av fördjupad kommunsamverkan cirka en gång i månaden, där kommunens handläggare (både socialtjänst och Arbetsmarknadsenheten (AME) deltar på möte tillsammans med arbetsförmedlare, för att lyfta ärenden där samplanering behövs.

Samarbete med leverantörer ska utgå från den arbetssökandes behov, i syfte att korta hens tid i arbetslöshet. Arbetsförmedlingen kan inte kräva att kommunen samarbetar direkt med leverantören. För frågor som avser myndighetsutövande eller känsliga uppgifter, ska kommunen samverka med Arbetsförmedlingen. Samarbete med leverantörer kan bli aktuellt i frågor som till exempel studieplanering, praktik och för att hitta arbetssökande som kan delta i arbetsmarknadsinsatser hos kommunen, till exempel praktik.

Här kommer den relationella infrastrukturen in, och det är för denna typ av samarbeten som vi behöver säkerställa kontaktvägar direkt mellan parterna. Om leverantören, efter information från kommunen, anser att deltagande i kommunal praktik är lämplig ska Arbetsförmedlingen informeras. Det är myndigheten som sedan gör en arbetsmarknadspolitisk bedömning och tar eventuella beslut.

Den arbetssökandes behov bör styra när kommunen involveras.

Vi står gemensamt inför förändrade förutsättningar och förhållningssätt. Detta är ett arbete som pågår och som säkert kommer att ta lite tid att hitta formerna för. I vissa kommuner har kommunen bjudit in Arbetsförmedlingen och leverantörer till ett gemensamt möte för att informera om till exempel kontaktvägar in till kommunen. Samordning av kommunala verksamheter såsom ekonomiskt bistånd, vuxenutbildning och arbetsmarknadsenheter underlättar i detta.

Arbetsförmedlingens uppfattning är att samtycken ska användas restriktivt. Handläggare inom kommunen kan be den arbetssökande ta med sig sitt schema och den individuella planering som upprättas hos leverantören. Den arbetssökande blir bärare av informationen som ska finnas i fysisk form, antingen utskrivet eller digitalt som den arbetssökande kan visa upp för kommunens handläggare. Finns behov av förtydligande av planeringen eller om kommunens handläggare har frågor angående planeringen, förslår vi ett trepartssamtal där kunden närvarar mellan kommunen och leverantören.

Det går att hitta former för strategisk samverkan som gynnar de arbetssökande, till exempel genom forum för kompetensöverföring och generellt informationsutbyte mellan parterna. Exempel på det kan vara att kommunens vuxenutbildning har få sökande till en kursstart och att man önskar få hjälp med att hitta presumtiva elever till kursen.

Den arbetssökande är alltid informationsbärare och kan välja att visa sin information från leverantören till kommunen.

Arbetsförmedlingen är positiva till att delta i projekt som tillför i myndighetens uppdrag, men att beslut alltid behöver tas med hänsyn till myndighetens regelverk, kundernas behov och Arbetsförmedlingens förutsättningar.

Inför beslut om deltagande i ESF-projekt och projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning (PROJ) ska Arbetsförmedlingen bedöma om det genom det föreslagna projektet uppstår en konkurrenssituation i förhållande till redan upphandlade tjänster. En konkurrenssituation uppstår om motsvarande tjänst finns upphandlad eller är möjlig att utveckla inom befintliga avtal.

Ja, i ett e-handelsflöde svarar alltid en order mot en faktura.

Kortsiktigt kan man använda sig av Leverantörsportalen. Den tillhandahålls kostnadsfritt. Leverantörsportalen kräver bara ett login som man ansöker om.

Leveransportalen ansök här

Ja, där blir det en knapptryckning för respektive order för att generera fakturan. Om förändring har skett under leveransperioden genom avbrott justeras detta då också i denna process. Viktigt att poängtera att denna fakturering därefter behöver speglas i ert ekonomisystem för er egen redovisning.

Då kommer order inte att matcha i vårt ekonomisystem. Ni behöver göra en kreditering av fakturan samt skicka ut en ny korrigerad faktura.

Nej, befintlig order uppdateras inte. Den fristående aktören får en ny order då detta är nya artiklar. Slutfaktureringen av grundersättningen sker på den befintliga ordern och övriga ersättningar faktureras vi den nya ordern.

Det är två olika ordrar, en för grundersättningar och en för resultatbaserade ersättningar. De hänger ihop genom den så kallade genomförandereferensen vilket håller ihop ordrar för en process/deltagare. Våra system känner av när signaler kommer rörande deltagares aktiviteter utifrån avbrottsorsak. Därefter skapas rätt resultatbaserade ordrar vid rätt tidpunkt som går ut på samma sätt som ordrar rörande grundersättning.

 Ja, det stämmer. En order avser en leveransperiod, normalt sex månader. För varje månad periodisk redovisning sker Mina sidor FA vilket triggar en inleverans i våra system. Det kommer med andra ord inte ske några inleveranser från leverantörens sida utöver periodisk redovisning.

Den specifika artikelraden vänds till en faktura. Order kommer i den absoluta majoriteten av fallen att omfatta mer än en artikelrad. Det sker genom er integration mot ekonomisystemet eller i leverantörsportalen för de som väljer detta alternativ.

Nej, inte för det nya flödet. Betalning sker genom en utställd faktura.

Ordern kommer att innehålla de artiklar som tjänsten avser:

• Tilläggsersättning
• Snabbhetspremie
• Resultatersättning
• Grundersättning

Vid behov av artikeldata kan detta rekvireras från ekonomistöd (ange artikelinformation i ämnesfältet):

ekonomistod@arbetsformedlingen.se

Nej, enbart via Peppol eller leverantörsportalen med undantag för ESF-områden som tills vidare ligger kvar i KA webb-flödet.

Vi ser att ni försöker genomföra periodisk redovisning så snart som möjligt efter månadsslut och att ni snarast därefter skickar fakturan.

Vi har fått denna fråga från ett flertal leverantörer som använder Fortnox och dessvärre har vi ingen specialkompetens kring detta ekonomisystem inom myndigheten. De råd vi ger är att först och främst prata med er systemleverantör om det finns någon tilläggsmodul som hanterar mottagande av order i deras systemarkitektur. Ni bör också kontakta er egen VAN-operatör för att diskutera en eventuell lösning.

Normalt sett kommer en order att innehålla flera leveransperioder och ni levererar månad för månad och fakturerar efter respektive leverans.

E-handel bygger på att ordrar skapas för det som beställs. Dessa ordrar kommuniceras elektroniskt via PEPPOL till lämpligt gränssnitt till leverantör som tar emot dem i sitt ekonomisystem. När sedan vara/tjänst är levererad skapar man en faktura kopplat mot ordern.

För mer information:

E-handel | DIGG

Det är ett slutet e-handelssystem som Arbetsförmedlingen tillhandahåller kostnadsfritt under en övergångsperiod. Där tar man emot ordrar och vänder dessa mot fakturor inom detta slutna system.

Anmälan till och information om Leverantörsportalen

Ja, det är samma.

I dagsläget finns dessvärre inga sådana lösningar.

R2 och övriga avtalade resultatbaserade tilläggsersättningar kommer man att få i en separat order. Man kommer att kunna fånga denna order genom PEPPOL-nätverket precis som övriga ordrar. Denna signal kommer även att kunna ses i Mina sidor Fristående aktörer.

Har man flera separata orderflöden kan vi idag inte skicka order till olika peppol-id. Däremot behöver inte det peppol-id man skickar fakturan ifrån vara detsamma som man tar emot ordern till så länge fakturan kopplas mot Arbetsförmedlingen peppol-id.

Tillsammans med vår VAN-operatör har vi, vid normal belastning, en handläggningstid på fem till sju dagar.

Ja, upplever ni att ordermottagningen fungerar som avsett och avser att ta vända den mot en testfaktura så meddela oss så att vi kan tillsätta resurser för att titta på denna specifikt. En kontakt behöver då tas från vårt håll kring detta. Notera då att vi behöver relevant kontaktperson från för denna kontakt. Denna begäran skickar ni till ekonomistod@arbetsformedlingen.se

Ni behöver testinläsa orderfilen genom er VAN-operatör och därefter testa att vända denna till en faktura i ert ekonomistsystem. Någon konkret flödebeskrivning finns egentligen inte utan den följer traditionell E-handelsstruktur. Den fakturauppsättning som gäller hittar ni tillsammans med orderinformationen i de tekniska beskrivningarna.

Myndighetens allmänna betalningsvillkor är 30 dagar och det gäller för all leverantörsfakturering.
I nuvarande självfakturaflöde har vi haft en helt annan betalningsrutin som tillåtit lite större utbetalningsflexibilitet.
När vi nu går in i E-handel och ett leverantörsfakturaflöde så gäller också de allmänna villkoren för det och det är likabehandling för alla leverantörer.

Elektroniska fakturor och handel

Resultatbaserad ersättning avser den ersättning som leverantören erhåller i samband med att deltagare varit i arbete/studier under den kravställda perioden. Ni behöver skicka in relaterade rapporter i Mina sidor för fristående aktör för att ha rätt att fakturera den resultatbaserade ersättningen. Våra system skapar en resultatbaserad order med rätt artiklar när er resultatredovisning har bekräftats. Den ordern skickas ut på samma sätt som ordrar rörande grundersättning. Alla artiklar på den ordern kan faktureras på en faktura.

Myndighetens allmänna betalningsvillkor är 30 dagar och det gäller för all leverantörsfakturering.

elektroniska fakturor och handel

Det finns inget maxantal, utan du som leverantör kan lägga upp så många som det finns behov av för den behörighetsnivån.

Ja det finns tre olika behörigheter som går att kombinera med varandra och en person kan ha en, två eller tre olika behörigheter. Det är du som leverantör som bestämmer vilka behörigheter dina olika medarbetare behöver.

Vi har tagit fram instruktioner om hur ni ska göra, både i text och bilder i användarstödet som ni hittar nedan:

Användarstöd Mina sidor rusta och matcha Powerpoint, 5 MB. (Powerpoint, 5 MB)

Den som har behörighet att byta kan tilldela eller byta behörigheter.

Handledaren ansvarar för att kartlägga deltagarens behov och förutsättningar samt för att planera stöd och aktiviteter för varje deltagare under dennes tid i tjänsten. Handledaren ansvarar också för att följa upp deltagarens utveckling mot målet i tjänsten och för att säkerställa att det stöd och de aktiviteter som tillhandahålls för deltagaren mot målet. Det är endast handledaren som får utföra individuella utvecklingsmöten och upprätta individuell utvecklingsplan med deltagare.

För att se handledare i personallistan behöver du rollen ”administrera behörighet”. Då visas handledare som tillhör samma organisation som dig.

Ja, men behörighetsansvarig kan komma att behöva tilldela rätt behörighetsnivå.

Ja, ni kan välja exakt vilka utförande verksamheter och adresser ni vill att användaren ska ha behörighet till. Det går att välja flera stycken, en eller samtliga.

Ja, avrop/ny deltagare syns direkt när arbetsförmedlaren tagit sitt beslut.

Avbrott syns via deltagarlistan och i deltagarkortet.

Nej, inget syns på deltagarens Mina sidor.

Flera organisationer har varit involverade i utformningen av ”Mina sidor för fristående aktörer”. Vi har haft med leverantörer med olika förutsättningar, allt från små organisationer med två anställda till stora organisationer med ett par hundra anställda.

Inom tio dagar från det att avropet inkommer behöver deltagaren tilldelas en handledare. Denna handledare är sedan den som tar kontakt och bokar ett första möte.

Ja, de kan byta leverantör när de vill. Detta finns beskrivet i förfrågningsunderlaget för rusta och matcha.

I dagsläget gäller samma begränsningar i Mina sidor som i KA webbstöd, eftersom det i regelverket är styrt hur känsliga personuppgifter får delges och hanteras.

Vår ambition är att tillgängliggöra information i API-form på sikt. Vad vi kan dela beror på vad vi enligt lag får dela för information och hur den delas.

Ni behöver bara lägga upp det i KA webbstöd, inte i ”Mina sidor för fristående aktörer”.

Den som har behörighet att byta kan tilldela eller byta behörigheter.

Tidigare upplevt eller pågående våld kan vara en dold orsak till arbetslöshet. Att leverantörer och Arbetsförmedlingen får kännedom om våld kan således innebära en förklaring till vad som påverkar den arbetssökandes arbetsförutsättningar och eventuella hinder att studera eller få och behålla ett arbete.

Våld kan förekomma i alla familjekonstellationer och både män och kvinnor kan vara utsatta, men kvinnor är mer drabbade av det grövsta fysiska och sexuella våldet som kräver sjukhusvård och skydd ifrån samhället. Det kan därför vara bra att i kartläggningssamtalen med den arbetssökande systematiskt fråga om det finns några hinder i hens jobbsökande, som ni som leverantör behöver ta hänsyn till.

Om man märker att en arbetssökande har hög frånvaro eller inte kommer vidare i sin process mot arbete eller studier, eller om du misstänker att en arbetssökande är utsatt för våld, kan du försöka samtala om våld med den arbetssökande.

Tips på hur du kan samtala om våld finns i användarstödet till leverantörer, Ökad upptäckt av våld, som du hittar längst ner på sidan under Relaterad information.

Om ni får kännedom om våld är det bra att försöka reda ut om situationen är akut eller inte. Det är avgörande för vart ni bör hänvisa kunden vidare för stöd, skydd och rehabilitering från andra myndigheter och samhällsaktörer. Det är också viktigt att ni tar reda på om situationen påverkar kundens ärende hos Arbetsförmedlingen.

Det kan till exempel handla om att man inte kan söka vissa jobb där man är synlig utåt eller att man inte kan söka jobb i en viss stad för att det finns en hotbild där. Om det finns sådana hinder är det viktigt att Arbetsförmedlingen informeras om detta på ett säkert sätt. Detta så att Arbetsförmedlingen kan göra anpassningar i planeringen, så att den arbetssökande inte drabbas av onödiga sanktioner och riskerar att mista sin ersättning.

Läs om hur Arbetsförmedlingen bör informeras i användarstödet till leverantörer, Ökad upptäckt av våld. I användarstödet finns också information om vart du kan hänvisa kunden vidare för stöd och skydd. Du hittar det längst ner på sidan, under Relaterad information.

I socialtjänstlagen står det att alla som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa bör anmäla det till socialnämnden. Leverantörer bör således anmäla till socialtjänsten om det framkommer att ett barn i den arbetssökandes närhet far illa, men anmälningsplikt föreligger ej. Undantaget är om leverantören har personal hos sig som lyder under hälso- och sjukvårdslagen, till exempel legitimerade psykologer, som har anmälningsplikt. I användarstödet till leverantörer, Ökad upptäckt av våld, beskrivs bland annat hur en orosanmälan till socialtjänsten görs. För ytterligare information kan du också gå in på Socialstyrelsens hemsida.

Arbetsförmedlingen kan inte påverka antalet leverantörer i kommunerna. Idag finns över 100 godkända leverantörer och fler ansökningar behandlas kontinuerligt. Arbetsförmedlingen kan eventuellt bidra med reskostnader om det saknas leverantörer i ett leveransområde.

Nej, arbetsträning går inte att kombinera med rusta och matcha. Däremot är det möjligt att ansöka om en kortare arbetspraktik under tiden i rusta och matcha som förberedelse inför en anställning. Rusta och matcha är en insats för arbetssökande som bedöms kunna få en anställning inom en halvårsperiod.

Kommunen kan be den arbetssökande att ta med sig sin utvecklingsplan som hen gjort tillsammans med leverantörer. Det finns en möjlighet till kompletterande insats inom ramen för tjänsten rusta och matcha i upp till tre månader. En kompletterande insats kan exempelvis vara praktik, yrkeskompetensbedömning eller validering.

Om en arbetssökande kan erbjudas en praktikplats ska detta kommuniceras till leverantören, via den arbetssökande. Leverantören och den arbetssökande tar ställning till behovet av kompletterande insats och meddelar Arbetsförmedlingen om detta, i de fall som behov finns. En kompletterande insats inom ramen för rusta och matcha ska vara en upphandlad tjänst av Arbetsförmedlingen, alternativt vara en praktik som godkänns av Arbetsförmedlingen.

Läs mer under rubriken Instatser på sidan för rusta och matcha:

Rusta och matcha

Ja, deltagaren deltar på heltid, det vill säga hens hela arbetsutbud. I avtalet som leverantörerna har med Arbetsförmedlingen framgår vilka aktiviteter som är obligatoriska. En av dessa är uppföljning med deltagaren minst var fjortonde dag. Övrig tid följer deltagarens planering som hen har tagit fram tillsammans med sin handledare. Aktiviteterna anpassas efter deltagarens behov och förutsättningar. Deltagaren deltar på hela den tid som är hens arbetsutbud.

Arbetsförmedlingen har regelbunden uppföljning med samtliga leverantörer av rusta och matcha. Om det framkommer några oegentligheter hanteras dessa i kontakt med leverantören.

Statistiken för hur många deltagare som har fått anställning eller börjat studera visar att leverantörerna i hög grad har lyckats med sitt uppdrag, trots den unika situation som arbetsmarknaden har befunnit sig i sedan tjänsten lanserades. Från maj till september 2021 har cirka 2700 deltagare lämnat tjänsten för arbete eller studier.

Instruktion till leverantörerna om vad som förväntas av dem i tjänsten finns beskrivet i förfrågningsunderlaget för rusta och matcha. Leverantörerna har ett ramverk att förhålla sig till. De har också möjlighet att själva utforma aktiviteter för deltagarna. Detta gör att leverantörernas erbjudande till deltagarna skiljer sig åt. Tjänsten ska vara individuellt anpassad utifrån deltagarens förutsättningar och behov.

förfrågningsunderlag rusta och matcha

Aktuell månadsstatistik finns tillgänglig på arbetsformedlingen.se under statistik om insatser och program. Resultat publiceras också i olika rapporter.

Alla leverantörer måste leva upp till de krav Arbetsförmedlingen ställer i förfrågningsunderlaget. Det är en noggrann process som vi genomför för varje leverantör. Rusta och matcha upphandlas enligt legen om valfrihet (LOV). Det innebär att alla leverantörer som söker och blir godkända kan bli leverantör av rusta och matcha. Dock finns inga garantier för om och hur många deltagare varje leverantör kan vänta sig, eftersom det är deltagarna själva som väljer leverantör.

För rusta och matcha ställer vi även krav på två referensuppdrag: ett rustande och ett matchande, som ska visa på att leverantören har erfarenhet av att arbeta med liknande uppdrag.

Leverantörerna för rusta och matcha kan inte anvisa en deltagare. En leverantör kan däremot stödja en deltagare i valet av utbildning och hjälpa till att skapa rätt kontakter så att deltagaren ska kunna söka en utbildning.

Goda exempel finns där kommuner bjuder in leverantörer för att berätta om den kommunala vuxenutbildningen. Genom att öka förståelsen hos leverantörerna ökar förutsättningarna att de deltagare som är i behov av det väljer utbildning.

Om behov av andra arbetsmarknadspolitiska insatser föreligger sker dialog i samråd mellan deltagaren, leverantören och Arbetsförmedlingen.

Rusta och matcha är en insats som beviljas för de arbetssökande som bedöms ha behov av insatsen utifrån den arbetssökandes avstånd till arbetsmarknaden. Avståndsbedömningen görs av ett statistiskt bedömningsstöd, som med hjälp av ett trettiotal faktorer bedömer sannolikheten för att den arbetssökande kan få en anställning eller börja studera inom ett halvår. Som ett komplement till bedömningsstödet får den arbetssökande också besvara ett antal frågor för att säkerställa att det inte finns omständigheter som talar emot tjänsten.

I dagsläget krävs det ett ja i det statistiska bedömningsstödet, och i den samlade bedömningen. Den arbetssökande ska ha varit inskriven hos Arbetsförmedlingen i minst 13 månader (400 dagar) samt fått ett beslut om jobb- och utvecklingsgaranti (JOB), eller jobbgaranti för ungdomar (UGA), eller tillhöra etableringsprogrammet (ETP).

Information om det statistiska bedömningsstödet

Om bedömningsstödet gör bedömningen att den arbetssökande antingen står för långt ifrån eller för nära arbetsmarknaden, är andra insatser mer lämpliga. Kontakt med den arbetssökande gör Arbetsförmedlaren en bedömning om vilken insats som är mest lämplig. Om den arbetssökande bedöms stå för nära arbetsmarknaden kan Arbetsförmedlingen hänvisa till det digitala materialet som finns på arbetsformedlingen.se i form av webbutbildningar och olika webbinarium.

Anledningarna till att en deltagare inte uppnår resultat kan variera. En deltagare har möjlighet att få ta del av insatsen i sammanlagt två gånger sex månader. Om deltagaren inte nått anställning eller studier under tiden i tjänsten gör Arbetsförmedlingen tillsammans med deltagaren en ny planering utifrån deltagarens förutsättningar och behov. Som stöd för bedömningen finns redovisningen från leverantören om vilka aktiviteter deltagaren tagit del av under sin tid i rusta och matcha.

Rusta och matcha är inte en språkutbildning. Det finns en valbar aktivitet som heter Stöd för att stärka deltagarens språkkunskaper. Det är upp till varje leverantör att individanpassa stödet på bästa sätt.

Arbetsförmedlingen har ansvaret för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten och därmed för en fungerande samverkan. Myndigheten ska vara garanten för en struktur för samverkan på strategisk och operativ nivå, som på ett effektivt sätt möjliggör för kommuner, myndigheter och leverantörer att mötas kring en individ. Sättet vi samverkar på behöver dock omformas för att möta de förutsättningar som redan idag i hög grad gäller. Myndigheten ser nu över hur operativa individsamverkan bör formas.

Arbetsförmedlingen har ansvar för att upprätta samverkansforum. Fortsatt finns möjlighet för kommunen att samråda och samplanera med Arbetsförmedlingen via myndighetslinjen, 0771-717 717, i första hand. Samverkan behöver ske på ett rättssäkert och effektivt sätt.

En del avser samverkan kring det direkta stödet till den arbetssökande. Vi behöver tydliggöra respektives ansvarsområde och hur vi på bästa sätt utifrån den arbetssökandes perspektiv kan komplettera insatser, snarare än att konkurrera. Rusta och matcha är en tjänst som ska ske på hela den arbetssökandes arbetsutbud. Arbetsmarknadsinsatser ges därför i första hand av leverantören men det kan kompletteras av insatser av mer socialpolitisk karaktär.

I de fall en arbetssökande har behov av insatser från kommunen av socialpolitisk karaktär (ej särskilt tids-omfattande insatser i form av samtalsstöd, KBT och så vidare), bör leverantören informeras om detta, via kunden som informationsbärare, för att konflikt i planering ska undvikas.

Den individuella utvecklingsplan som upprättas, och löpande uppdateras hos leverantören, kan kommunen be den arbetssökande att ta med sig. Det finns en möjlighet till kompletterande insats inom ramen för tjänsten rusta och matcha i upp till tre månader. En kompletterande insats kan vara praktik, yrkeskompetensbedömning eller validering. Om en arbetssökande kan erbjudas en praktikplats ska detta kommuniceras till leverantören, via den arbetssökande. Leverantören och den arbetssökande tar ställning till behovet av kompletterande insats och meddelar Arbetsförmedlingen om detta, i de fall behov finns.

Arbetsförmedlingen bär huvudansvaret för samverkan kring den arbetssökande. Sättet vi samverkar på behöver dock förändras, bland annat då detaljkunskapen om den arbetssökandes pågående planering i hög grad finns, och kommer att finnas, hos upphandlade leverantörer. Genom att utgå från en relationell infrastruktur, där Arbetsförmedlingen är navet med enhetliga nationella processer som grund för lokala och regionala överenskommelser, klargörs hur Arbetsförmedlingen, kommuner och leverantörer ska mötas kring gemensamma arbetssönakde, och vilken typ av dialog som ska föras.

Arbetsförmedlingens strävan efter att skapa en relationell infrastruktur innebär att bygga ett ramverk som omgärdar det strategiska, såväl som operativa, arbetet som myndigheten utför tillsammans med kommuner och leverantörer. Begreppet relationell syftar till att tydliggöra respektive parts roll och ansvar i relation till övriga parter. Detta kräver i sin tur kunskap om och respekt för varje parts juridiska handlingsutrymme och styrning. Begreppet infrastruktur syftar till de processer, forum och arbetssätt som finns för att möjliggöra ett effektivt, transparent och förutsägbart samspel mellan berörda parter.

Mer central del i en relationell infrastruktur är de arbetssätt och forum som säkerställer att vi på ett effektivt sätt möter kundens behov utifrån våra olika uppdrag. Det kan avse samråd och trepartssamtal kring gemensamma arbetssökande där Arbetsförmedlingen har huvudansvaret men leverantörer många gånger besitter kunskapen om den arbetssökande.

Ekonomiskt bistånd är inte det enda området där ett digitaliserat informationsutbyte underlättar i båda parters myndighetsutövande och därmed gör den operativa individsamverkan mer rättssäker och effektiv. Inom ramen för uppdrag 13 i Arbetsförmedlingens regleringsbrev för 2021, kommer Arbetsförmedlingen tillsammans med Skolverket att föreslå hur ett digitalt informationsutbyte mellan Arbetsförmedlingen och kommunal vuxenutbildning kan etableras.

Detta väntas öka effektiviteten i den operativa individsamverkan för arbetssökande som behöver ta del av kommunal vuxenutbildning, inte minst inom etableringsuppdraget och bland långtidsarbetslösa.

Nej, ingen lagändring har skett och Arbetsförmedlingen är fortsatt ansvarig för myndighetsutövandet. Däremot står det i förfrågningsunderlaget för tjänsten rusta och matcha att ”Leverantören åtar sig att under avtalstiden aktivt samverka med Arbetsförmedlingen på såväl operativ som strategisk nivå och delta i de möten som Arbetsförmedlingen kallar till. Leverantören åtar sig även att aktivt, inom ramen för avtalet och med beaktande av avtalets villkor om ändringar och tillägg, samverka med samtliga parter som Arbetsförmedlingen begär. All form av samverkan ingår i avtalat pris.”

Personer som har behov av samplanering och rehabilitering ska inte anvisas rusta och matcha.

Rusta och matcha är en matchningstjänst som är under utveckling. Som utgångspunkt gäller att vid behov av samverkan och samråd med Arbetsförmedlingen sker det i första hand digitalt och via myndighetslinjen. På vissa av Arbetsförmedlingens enheter har vi valt att ha en form av fördjupad kommunsamverkan cirka en gång i månaden, där kommunens handläggare (både socialtjänst och Arbetsmarknadsenheten (AME) deltar på möte tillsammans med arbetsförmedlare, för att lyfta ärenden där samplanering behövs.

Samarbete med leverantörer ska utgå från den arbetssökandes behov, i syfte att korta hens tid i arbetslöshet. Arbetsförmedlingen kan inte kräva att kommunen samarbetar direkt med leverantören. För frågor som avser myndighetsutövande eller känsliga uppgifter, ska kommunen samverka med Arbetsförmedlingen. Samarbete med leverantörer kan bli aktuellt i frågor som till exempel studieplanering, praktik och för att hitta arbetssökande som kan delta i arbetsmarknadsinsatser hos kommunen, till exempel praktik.

Här kommer den relationella infrastrukturen in, och det är för denna typ av samarbeten som vi behöver säkerställa kontaktvägar direkt mellan parterna. Om leverantören, efter information från kommunen, anser att deltagande i kommunal praktik är lämplig ska Arbetsförmedlingen informeras. Det är myndigheten som sedan gör en arbetsmarknadspolitisk bedömning och tar eventuella beslut.

Den arbetssökandes behov bör styra när kommunen involveras.

Vi står gemensamt inför förändrade förutsättningar och förhållningssätt. Detta är ett arbete som pågår och som säkert kommer att ta lite tid att hitta formerna för. I vissa kommuner har kommunen bjudit in Arbetsförmedlingen och leverantörer till ett gemensamt möte för att informera om till exempel kontaktvägar in till kommunen. Samordning av kommunala verksamheter såsom ekonomiskt bistånd, vuxenutbildning och arbetsmarknadsenheter underlättar i detta.

Arbetsförmedlingen kan inte tolka kommunallagen. Avseende samarbete mellan kommun och leverantörerna i rusta och matcha finns viss möjlighet till detta i form av kompletterande insats inom tjänsten i upp till tre månader. En kompletterande insats kan vara av mer socialpolitisk karaktär, som indirekt är en förutsättning för att den arbetssökande ska kunna ta och behålla ett arbete.

Exempel på detta kan vara en samtalsserie/stöd som den arbetssökande deltar i hos kommunen. Det är fråga om en inte så omfattande aktivitet i tid för den arbetssökande som kan likställas med ett vårdbesök. Vidare finns möjlighet att samarbeta med kommunen för att hitta till exempel lämplig praktikplats i rustande syfte för den arbetssökande.

Arbetsförmedlingens uppfattning är att samtycken ska användas restriktivt. Handläggare inom kommunen kan be den arbetssökande ta med sig sitt schema och den individuella planering som upprättas hos leverantören. Den arbetssökande blir bärare av informationen som ska finnas i fysisk form, antingen utskrivet eller digitalt som den arbetssökande kan visa upp för kommunens handläggare. Finns behov av förtydligande av planeringen eller om kommunens handläggare har frågor angående planeringen, förslår vi ett trepartssamtal där kunden närvarar mellan kommunen och leverantören.

Det går att hitta former för strategisk samverkan som gynnar de arbetssökande, till exempel genom forum för kompetensöverföring och generellt informationsutbyte mellan parterna. Exempel på det kan vara att kommunens vuxenutbildning har få sökande till en kursstart och att man önskar få hjälp med att hitta presumtiva elever till kursen.

Den arbetssökande är alltid informationsbärare och kan välja att visa sin information från leverantören till kommunen.

Arbetsförmedlingen är positiva till att delta i projekt som tillför i myndighetens uppdrag, men att beslut alltid behöver tas med hänsyn till myndighetens regelverk, kundernas behov och Arbetsförmedlingens förutsättningar.

Inför beslut om deltagande i ESF-projekt och projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning (PROJ) ska Arbetsförmedlingen bedöma om det genom det föreslagna projektet uppstår en konkurrenssituation i förhållande till redan upphandlade tjänster. En konkurrenssituation uppstår om motsvarande tjänst finns upphandlad eller är möjlig att utveckla inom befintliga avtal.