Frågor och svar om rusta och matcha

Här har vi sammanställt frågor och svar om rusta och matcha. Ni hittar dem nedan uppdelat i kategorier.

Allmänt om tjänsten

Vad händer med arbetssökande som inte kommer ut i arbete eller utbildning efter 12 månader i rusta och matcha?

I de fall en deltagare inte har nått resultat under tiden i rusta och matcha görs en ny statistisk bedömning. Om utfallet blir Ja, och samtalet med den arbetssökande bekräftar utfallets bedömning, kan den arbetssökande få en ny period beviljad i tjänsten. Om det i stället framkommer att den arbetssökande är i behov av annat stöd, görs en bedömning om lämplig insats för den arbetssökande utifrån personens förutsättningar och behov.

Hur följer Arbetsförmedlingen upp att leverantören uppfyller kraven i avtalet?

Att få en fungerande marknad på plats för rustande och matchande tjänster är en central del i reformeringen. Arbetsförmedlingen arbetar kontinuerligt med leverantörsuppföljning. Vi har också en dialog med Almega som också har ett intresse i att få en sund marknad med seriösa leverantörer.

Om det framkommer några oegentligheter hanteras dessa i kontakt med leverantören. Om avtalet missköts finns risk för uppsägning av detta.Om den arbetssökande upplever att hen inte får rätt stöd av leverantören, finns möjlighet att lämna in klagomål till Arbetsförmedlingen.

Frågor och svar om rusta och matcha för arbetssökande

Vilka krav ställs det på lokal närvaro och tillgänglighet?

I förfrågningsunderlaget för rusta och matcha framgår det att leverantören ska erbjuda varje deltagare individuellt stöd. Det individuella stödet ska anpassas så att vi erbjuder en likvärdig service.
På Myndigheten för delaktighet ges information om och exempel på hur en offentlig lokal kan utformas för att vara tillgänglig.

Arbetsförmedlingen bedömer att de exempel som anges omfattas av detta krav. Deltagare kan dock ha både olika fysiska och olika psykiska funktionsnedsättningar. Så kraven på tillgänglighet och anpassning kan vara högre än de generella exemplen som Myndigheten för delaktighet tar upp på sin hemsida, beroende på deltagares individuella förutsättningar och behov.

Särskilda regler för leverans av externa arbetsmarknadstjänster på distans har gällt under pandemirestriktionerna.

Vilka stöd kan en nyanländ få som inte kan ta del av rusta och matcha?

Arbetsförmedlingen kan bistå med tolkstöd ifall en potentiell deltagare har behov av hjälp när hen ska välja leverantör. När valet av leverantör är gjord och tjänsten är påbörjad är det leverantören som har ansvar för att erbjuda och bekosta en eventuell tolk. Det är vanligt att arbetssökande väljer leverantörer som har handledare som talar ett efterfrågat språk.

Vad är det för kompletterande frågor som används för att göra en sammanvägd bedömning?

Arbetsförmedlingen använder, tillsammans med bedömningsstödets utfall, kompletterande frågor för att göra en sammanvägd bedömning om det finns särskilda skäl att inte gå vidare med att placera den arbetssökande i rusta och matcha.

Kompletterande frågor inför bedömning av rusta och matcha Pdf, 74 kB.

Vad är syftet med rusta och matcha?

Tillsammans med fristående aktörer erbjuder vi en tjänst som syftar till att arbetssökande så fort som möjligt ska komma ut i jobb eller utbildning.

Hur ser målgruppen ut?

Större delen av de arbetssökande som kommer att placeras i tjänsten bedöms stå långt från arbetsmarknaden vilket innebär att de antingen är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa.

Från den 16 november kan även arbetssökanden som befinner sig utanför ramprogrammen (jobb- och utvecklingsgarantin (JOB), jobbgarantin för ungdomar (UGA) och etableringsprogrammet (ETP) med längre inskrivningstid än cirka 8 månader (250 dagar) få möjlighet att ta del av tjänsten rusta och matcha. Uppskattningsvis kan cirka 5000 beslut per månad utanför ramprogrammen fattas.

För att möjliggöra ett ökat deltagande i tjänsten sänks kravet på 400 dagars inskrivningstid till 250 dagar från och med den 16 november 2021.

Hur placeras de arbetssökande i tjänsten?

Arbetsförmedlingen bedömer om en arbetssökande tillhör målgruppen för tjänsten med hjälp av ett statistiskt bedömningsstöd som väger samman information om både individ och arbetsmarknad. Både de som är arbetssökande sedan tidigare och nyinskrivna arbetssökande som är öppet arbetslösa kan bedömas tillhöra målgruppen och placeras i tjänsten.

Hur fungerar det statistiska bedömningsstödet?

  • Det statistiska bedömningsstödet bidrar till en mer enhetlig och rättssäker bedömning av de arbetssökande. Tack vare användningen av tillgängliga data, på ett systematiserat sätt, ökar träffsäkerheten i bedömningen och ger bättre förutsättningar för uppföljning, utvärdering och metodutveckling av arbetssätt.
  • Det statistiska bedömningsstödet bedömer den arbetssökandes avstånd till arbetsmarknaden och behov av stöd. Bedömningen bygger på ett 30-tal faktorer kopplat till den enskilde individen och till arbetsmarknaden. Faktorerna används i en statistisk modell som bedömer arbetssökande avståndet i tid till arbetsmarknaden och behov av stöd.
  • Exempel på faktorer är utbildning, yrkeserfarenhet och bostadsort.
  • Det statistiska bedömningsstödet utgör ett stöd inför beslutsfattande.

Bedömningsstödet delar in arbetssökande i tre grupper:

  • Arbetssökande som står nära arbetsmarknaden och bedöms klara sig själv med mindre stödinsatser till exempel via Arbetsförmedlingens digitala självservicetjänster.
  • Arbetssökande som är aktuell för tjänsten rusta och matcha. Dessa delas in i tre olika nivåer (A, B och C) som styr ersättningen till leverantören.
  • Arbetssökande som bedöms stå så pass långt ifrån arbetsmarknaden att.

Vilka arbetssökande kan leverantören förvänta sig att möta inom respektive nivå?

Deltagare för vilka ersättningen är på såväl nivå A, B som C kan till exempel vara i behov av motivationshöjande insatser och vägledning, liksom ha behov av kunskap om hur man söker arbete. Likaså kan deltagare på samtliga nivåer vara i behov av språkstöd i viss utsträckning. Omfattning och intensitet i det stöd som deltagaren behöver bedöms vara högre för de deltagare för vilka leverantören får högre ersättning. Enligt avsnitt 4.1.1 i förfrågningsunderlaget, Obligatoriskt stöd, ska den individuella utvecklingsplan som upprättas för varje deltagare omfatta deltagarens hela arbetsutbud.

Deltagare i behov av arbetsförberedande insatser ingår inte i målgruppen för tjänsten. För dessa kan tjänsten Introduktion till arbete vara en lämplig insats. Arbetsförmedlare som placerar arbetssökande i tjänsten ska utgå från den bedömning av nivå som framkommer med hjälp av det statistiska bedömningsstödet. Arbetssökande vars avstånd till arbetsmarknaden bedöms vara sådant att de tillhör målgruppen för tjänsten kommer placeras i rusta och matcha.

Hur ser ersättningsmodellen för fristående aktörer ut?

Tjänsten är resultatbaserad och ska bidra till att arbetssökande snabbt kommer ut i arbete eller studier. Det är en ersättningsmodell med stark incitamentsstruktur, med låg periodisk ersättning och hög resultatersättning. Mer information om ersättningar hittar du i förfrågningsunderlaget.

Kan deltagare i rusta och matcha ta del av andra arbetsmarknadspolitiska insatser?

Arbetsförmedlingen bedömer om en annan arbetsmarknadspolitisk insats är motiverad utifrån varje arbetssökandes behov och förutsättningar. Med undantag av projekt och insatser som syftar till att starta eget är det möjligt att ta del av flera andra typer av insatser, såsom praktik, yrkeskompetensbedömning, validering, en modul i en arbetsmarknadsutbildning.

Arbetsmarknadspolitiska insatser inom rusta och matcha kan pågå i max tre månader.

Information om olika insatser, Stöd-A-Ö

Om en leverantör anser att en deltagares möjligheter att nå tjänstens mål ökar med hjälp av en annan arbetsmarknadspolitisk insats, ska Arbetsförmedlingen informeras om detta via en informativ rapport. Arbetsförmedlingen jobbar med att utveckla information till leverantörerna om detta. Observera att ovanstående inte gäller en parallell insats som sfi vilken kan pågå under mer än tre månader.

Påverkas tjänsten introduktion till arbete i de här leveransområdena?

Rusta och matcha och Introduktion till arbete har olika målgrupper. För arbetssökande som har behov av arbetsförberedande insatser kan Introduktion till arbete vara lämpligt.

Vad innebär det att leverantörens lokaler ska vara utformade så att de är tillgängliga för deltagare med funktionsnedsättningar?

Myndigheten för delaktighet ges information om och exempel på hur en offentlig lokal kan utformas för att vara tillgänglig.

Exempel om tillgängliga lokaler

Arbetsförmedlingen bedömer att de exempel som anges i ovanstående länk omfattas av detta krav. Deltagare kan dock ha både olika fysiska och olika psykiska funktionsnedsättningar. Om kraven på tillgänglighet och anpassning (se 4.7.2 och 4.8 i förfrågningsunderlaget) är högre än de generella exemplen som mfd tar upp på sin hemsida kan variera beroende på deltagares individuella förutsättningar och behov.

Vilka fristående aktörer kan vara med?

De fristående aktörer som uppfyller kraven har möjlighet att vara med. Man kan bli aktuell som fristående aktör även om man inte är med i inledningsskedet. I ett LOV-system kan nya aktörer ansluta sig löpande.

Hur ser ni på möjligheterna att fristående aktörer kommer att etablera sig i små kommuner i glesbygd med få invånare?

Det är en utmaning att utveckla ett system som garanterar att tjänsten kan erbjudas på samma sätt i alla delar av landet. Genom att rusta och matcha finns i områden och kommuner av olika karaktär får Arbetsförmedlingen möjlighet att tillsammans med leverantörerna dra lärdomar om bland annat denna fråga. I rusta och matcha är det möjligt att leverera delar av stödet till arbetssökande på distans.

Finns det inte en risk att endast stora aktörer blir kvar och att små slås ut?

I de områden vi prövar rusta och matcha, har vi hittills en stor spridning storleksmässigt på leverantörerna och än så länge kan vi inte se någon risk att det blir så. Träffsäkerheten i bedömningen ger bättre förutsättningar för uppföljning, utvärdering och metodutveckling av arbetssätt.

Kan kommuner medverka som fristående aktörer?

Vi kan i dagsläget endast ta ställning till kommunens ansökan som den är utifrån villkoren i lagen om valfrihet (LOV) och behandla den på likartat sätt som vi gör vid förfrågningar från andra leverantörer.

Hur ska mätning och uppföljning gå till?

Vi håller regelbundna leverantörsdialoger där vi delger resultat och fångar upp leverantörernas åsikter och erfarenheter. Vi ser över hur vi ska arbeta med det framåt för att säkerställa att vi delar och samlar in information.

Vi ser även över hur vi ska kunna mäta och följa upp på ett effektivt sätt baserat på de områden där vi prövat tjänsten.

Vad innebär tjänsten i stora drag?

  • En matchningstjänst som ska bidra till att arbetssökande snabbt får utbildning och jobb.
  • Tjänsten kan pågå maximalt ett år (två gånger sex månader).
  • Målgruppen för rusta och matcha är bredare än i stöd och matchning och omfattar fler som står längre ifrån arbetsmarknaden.
  • En arbetsförmedlare håller ett inledande samtal där vi utifrån det statistiska bedömningsstödet som bygger på ett 30-tal faktorer, avgör om den sökande ska ingå i rusta och matcha. Exempel på faktorer är utbildning, yrkeserfarenhet och bostadsort.
  • Deltagaren väljer själv leverantör på vår webbplats.
  • Tjänsten ger leverantörer stor frihet att själv utforma metoder och arbetssätt inom ramen för lagar och förordningar.
  • Leverantören tar tillsammans med arbetssökande fram en plan för hur deltagaren på snabbaste sätt ska få ett arbete eller kunna påbörja en utbildning. Varje deltagare får ett schema med sina aktiviteter
  • Ersättningen till leverantörerna är resultatbaserad vilket innebär att de få högre ersättning ju snabbare sökande kommer ut i utbildning eller får jobb.

Enligt regleringsbrevet ska ni öka omfattningen av utvecklade matchningstjänster samt förbättra kvalitet, uppföljning och kontroll. Har ni hunnit dra tillräckliga lärdomar inför reformeringen ni står inför?

Nej, på grund av pandemin och då det normalt tar längre tid att utveckla den här tjänsten så hade vi önskat oss mer tid, men nu gör vi det bästa av det vi vet. I och med att deltagarna står längre från arbetsmarknaden jämfört med exempelvis i stöd och matchning så tar det tid att se effekten för att kunna göra bra analyser. Det vi kan se så här långt är till exempel att:

  • Det statistiska bedömningsstödet bidrar till ett gemensamt och effektivt arbetssätt så att alla arbetssökande får en enhetlig och rättssäker bedömning oavsett var i landet de bor.
  • Rusta och matcha har hittills varit ett lärandeprojekt så vi har fått in mycket och värdefull information som ger oss bättre möjligheter att utvärdera och följa upp leverantörernas insatser.
  • Den nya ersättningsmodellen har ett stort resultatfokus med tydliga incitament.

Hur bedömer ni att den vidareutvecklade matchningstjänsten kommer att skilja sig mot rusta och matcha?

Det är för tidigt att svara på.

Jag önskar ett förtydligande av vad de tre olika spåren innebär?

I rusta och matcha finns inte spår utan där finns istället tre olika nivåer. Ersättningen differentieras i tre olika nivåer utifrån deltagarens bedömda avstånd till arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen bedömer varje deltagares avstånd till arbetsmarknaden. I underlag för bedömningen ingår faktorer när det gäller både individ och arbetsmarknad. För deltagare som har ett kortare avstånd till arbetsmarknaden ersätts leverantören enligt nivå A, för deltagare som har ett längre avstånd till arbetsmarknaden ersätts leverantören enligt nivå B och för deltagare med ett ännu längre avstånd till arbetsmarknaden ersätts leverantören enligt nivå C. Det bedömda avståndet till arbetsmarknaden och den ersättningsnivå som följer av Arbetsförmedlingens bedömning gäller under hela deltagarens placering i tjänsten. Det är alltså inte möjligt att förändra ersättningsnivån som leverantören erhåller för deltagaren under deltagarens tid i tjänsten.

Är det möjligt att göra nivåbyte? Om ni till exempel anvisar en sökande till nivå A och vi sedan ser att behovet ligger närmare C.

Nej, det är inte möjligt. Nivån bedöms av bedömningsstödet och är styrande för ersättningsnivån.

Vi kallades tidigare för kompletterande leverantörer i Arbetsförmedlingens system. Varför kallas vi för fristående aktörer nu?

Ja, det stämmer. Fristående aktörer är ett begrepp som har börjat införas i samband med reformeringen av Arbetsförmedlingen. Tyck gärna till om ni har tankar så tar vi med oss det!

Vid vilka tillfällen kan Arbetsförmedlingen avbryta ett beslut? Kan det göras vid till exempel praktik eller sjukdom, eller kommer leverantören ha ansvaret då?

Avbrott sker om deltagaren påbörjar ett arbete eller reguljära studier. Arbetsförmedlingen kan även avbryta tjänsten om deltagaren har behov av någon annan tjänst än rusta och matcha. Praktik kan deltagaren ha som en parallell insats i max tre månader inom ramen för tjänsten. Om deltagaren inte kan tillgodogöra sig tjänsten på grund av sjukdom avbryter Arbetsförmedlingen tjänsten.

Får man ersättning om en deltagare påbörjar studier inom AUB (arbetsmarknadsutbildning)?

Om en deltagare påbörjar en AUB utgår inte ersättning. För ytterligare information finns frågan bra beskrivet i förfrågningsunderlaget för rusta och matcha. AUB är inte resultatgrundande.

Kan deltagare välja leverantör på annan ort?

Ja, en deltagare kan välja en leverantör på annan ort men då måste deltagaren själv bekosta eventuella resor till och från leverantören.

Kan hela insatsen ske på distans, med tanke på friheten att välja leverantör på annan ort?

Deltagaren kan välja leverantör i hela landet men måste själv stå för resor och övrigt. Nu under pandemin så är det ok att delta på distans, men när vi återgår till normalläge så måste deltagaren själv stå för sina resor vid byte av leverantör

Om det i marknadsföringen tydligt framkommer att den riktar sig till arbetssökande som är inskrivna på Arbetsförmedlingen och att det är Arbetsförmedlingen som gör en bedömning om man som individ får delta i tjänsten: visst kan marknadsföring då ske genom sociala medier, i forum och genom utdelning av flygblad?

Så länge ni följer allmänna villkor för upphandlade arbetsförmedlingstjänster så kan ni marknadsföra era tjänster. Bland annat ska marknadsföring ske i enlighet med god sed och vara saklig och korrekt.

Hur lång praktikperiod kommer ni bevilja för deltagare i rusta och matcha? Gäller olika regler för de olika nivåerna?

Längden på praktik kan variera beroende på vad som är arbetsmarknadspolitiskt motiverat för den enskilda individen. I dagsläget beviljar vi dock inte längre praktik än tre månader inom ramen för rusta och matcha. Vid längre praktik bryter vi anvisning till leverantören.

Nej, vilken nivå det gäller spelar ingen roll, det är bara ersättningsnivåer och har inget med tjänstens utformning att göra.

Hur stort antal deltagare kan leverantören förvänta sig att bli tilldelade?

Rusta och matcha bygger på lagen om valfrihet LOV och det finns inga garantivolymer.

Gör ni en bedömning av hur många aktörer som behövs för det förväntade behovet (antal sökande/deltagare) när ni beviljar ansökningar i ett område, till exempel Malmö? Annars kan det ju bli en stor obalans mellan aktörer och deltagare.

Då tjänsten rusta och matcha omfattas av lagen om valfrihet kommer samtliga ansökningar att godkännas, förutsatt att kraven uppfylls.

Hur ser kraven ut för studie- och yrkesvägledning?

I tjänsten rusta och matcha har vi inget formellt krav på studie- och yrkesvägledning. Däremot står det fritt att använda denna kompetens om ni anser att det är en bra väg för att nå resultat.

Vad händer med de deltagare som har behov av språkstöd?

Ni som leverantörer står för eventuell tolk. Dock står Arbetsförmedlingen för eventuell teckentolk.

Vad innebär arbetsträning i jämförelse med rusta och matcha?

Rusta och matcha grundar sig på hur snart en person beräknas kunna få en anställning eller börja studera. Det innebär att tjänsten är för personer som vet vilken omfattning av arbete man söker. Arbetsträning är en insats för arbetssökande som behöver förberedande insatser innan anställning. Det innebär att arbetsträning inte kan ingå i rusta och matcha. Däremot kan arbetspraktik ingå i tjänsten.

När det gäller referens för nya företag, ska grundaren av företaget ha referens eller företaget som helhet?

Nystartade företag eller företag som har en associationsform som medför att de inte får en kreditrating samt leverantörer som får omdömet rött eller gult ska i sin ansökan visa för Arbetsförmedlingen att de har ekonomisk förmåga att genomföra uppdraget. Arbetsförmedlingen föreskriver inte att detta görs på något särskilt sätt, utan det är upp till leverantören att i sin ansökan lämna tillräckligt med information.

Dokumentation för att styrka ekonomisk förmåga att genomföra uppdraget i enlighet med förfrågningsunderlaget under hela avtalstiden kan exempelvis vara:

  • intyg från extern, auktoriserad revisor
  • intyg från annat kreditupplysningsföretag
  • vidimerad balans- och resultaträkning omfattande minst tre av de senaste sex månaderna.

Kan ni ge exempel på den större handlingsfriheten man har inom rusta och matcha jämfört med stöd och matchning - vilka aktiviteter kan planeras för deltagaren i rusta och matcha som man inte kunde göra i stöd och matchning?

Exempelvis är det inte samma krav på tid och innehåll i rusta och matcha jämfört med stöd och matchning. Det finns även möjlighet att leverera på distans till viss del inom rusta och matcha.

Praktik

Kommer aktiviteten för arbetspraktik var inlagd i alla handlingsplaner för samtliga deltagare inom rusta och matcha från den 20 september?

För alla nya beslut, beslut om period 2 och byte av leverantör från den 20 september kommer vi lägga in aktiviteten. Vi jobbar för att se till så att alla handläggare vet om att det ska göras och jobbar även för att få till en långsiktig lösning genom automatisering av detta.

När leverantören har skickat in en informativ rapport om att "öppna upp" möjligheten för praktik (om funktionen saknas i deltagarens handlingsplan). Hur många dagar av handläggning för informativ rapport kan man räkna med för att funktionen ska bli tillgänglig?

Arbetsförmedlingen lägger till en aktivitet om praktik i handlingsplanen efter att ha stämt av med den arbetssökande. Denna handläggningsprocess kan ta några dagar, beroende på handläggningen av den informativa rapporten och hur snabbt vi får tag på arbetssökande.

Kan jag som leverantör se i Mina sidor fristående aktörer om aktiviteten för arbetspraktik finns inlagd och när beslutet om praktik har fattats?

Arbetsförmedlingen kan just nu inte dela uppgifter i arbetssökandes handlingsplan med leverantörer, men det är något som vi utreder möjligheterna för. För beslut om arbetspraktik meddelas det till er leverantörer av handläggaren som fattat beslutet om arbetspraktik. Det är den kontaktperson som ni har angett till Arbetsförmedlingen som kommer att få denna information.

Heter det handlingsplan för deltagaren på Mina sidor? När man frågar efter handlingsplan vet deltagarna inte vad det är.

Just nu heter det handlingsplan i Arbetsförmedlingens interna system. I Mina sidor för den deltagaren står det just nu ”Min planering”. Vi jobbar för att ändra till handlingsplan även där.

När gäller den nya praktikrutinen? Ska praktikblanketterna som har sänts in tidigare göras om?

Den nya rutinen för arbetspraktik gäller från och med den 20 september 2022. Under en övergångsperiod kommer vi även att ta emot den gamla blanketten överenskommelse om arbetspraktik. Det är däremot bra om ni från och med den 20 september slutar använda den gamla blanketten och övergår till att använda den digitala blanketten.

Är det en pappersblankett som skickas ut till arbetsgivaren? Eller kommer ni jobba med digitala signaturer även för dem?

Just nu finns ingen lösning för att arbetsgivaren skall kunna genomföra digital signering, så de behöver fysiskt skriva på pappersblanketten.

Är tre månaders praktik max per block om sex månader eller är det totalt per leverantör och deltagare?

Det är möjligt med flera perioder av praktik inom samma placeringsperiod till rusta och matcha. Varje praktikperiod får vara tre månader.

Om en arbetssökande har en praktikperiod på tre månader inom rusta och matcha och därefter en annan aktivitet hos leverantören. Om ni därefter bedömer att en praktikplats hos en annan anordnare skulle vara lämpligt är det möjligt, förutsatt förutsatt att Arbetsförmedlingen bedömer att praktikplatsen är lämpligt och har utfört de obligatoriska kontrollerna inför praktiken.

Går det att föreslå en kortare praktiktid än tre månader?

Ja.

Hur förlänger man praktikperioden?

En förlängning kräver ett nytt beslut och den arbetssökande ska i god tid, minst tio arbetsdagar den nuvarand praktikens avslut, föreslå en ny praktikplats.

Vem ansvarar för vad (Arbetsförmedlingen eller leverantören) i olika utbildningsinsatser som till exempel utbildningsplikten, intensivåret och studiestartstöd?

Leverantörerna för rusta och matcha kan inte anvisa en deltagare. En leverantör kan däremot stödja en deltagare i valet av utbildning och hjälpa till att skapa rätt kontakter så att deltagaren ska kunna söka en utbildning.

Goda exempel finns där kommuner bjuder in leverantörer för att berätta om den kommunala vuxenutbildningen. Genom att öka förståelsen hos leverantörerna ökar förutsättningarna att de deltagare som är i behov av det väljer utbildning.

Om behov av andra arbetsmarknadspolitiska insatser föreligger sker dialog i samråd mellan deltagaren, leverantören och Arbetsförmedlingen.

Vilka grupper av arbetssökande är det som blir anvisade till rusta och matcha och vilka blir det inte?

Rusta och matcha är en insats som beviljas för de arbetssökande som bedöms ha behov av insatsen utifrån den arbetssökandes avstånd till arbetsmarknaden. Avståndsbedömningen görs av ett statistiskt bedömningsstöd, som med hjälp av ett trettiotal faktorer bedömer sannolikheten för att den arbetssökande kan få en anställning eller börja studera inom ett halvår. Som ett komplement till bedömningsstödet får den arbetssökande också besvara ett antal frågor för att säkerställa att det inte finns omständigheter som talar emot tjänsten.

I dagsläget krävs det ett ja i det statistiska bedömningsstödet, och i den samlade bedömningen. Den arbetssökande ska ha varit inskriven hos Arbetsförmedlingen i minst 13 månader (400 dagar) samt fått ett beslut om jobb- och utvecklingsgaranti (JOB), eller jobbgaranti för ungdomar (UGA), eller tillhöra etableringsprogrammet (ETP).

Information om det statistiska bedömningsstödet

Vad händer med de arbetssökande som inte kan få delta i rusta och matcha?

Om bedömningsstödet gör bedömningen att den arbetssökande antingen står för långt ifrån eller för nära arbetsmarknaden, är andra insatser mer lämpliga. Kontakt med den arbetssökande gör Arbetsförmedlaren en bedömning om vilken insats som är mest lämplig. Om den arbetssökande bedöms stå för nära arbetsmarknaden kan Arbetsförmedlingen hänvisa till det digitala materialet som finns på arbetsformedlingen.se i form av webbutbildningar och olika webbinarium.

En del deltagare som är språksvaga i svenska språket går igenom insatsen utan att få ett arbete eller utbildning. Vilka verktyg har Arbetsförmedlingen för att stötta dem?

Anledningarna till att en deltagare inte uppnår resultat kan variera. En deltagare har möjlighet att få ta del av insatsen i sammanlagt två gånger sex månader. Om deltagaren inte nått anställning eller studier under tiden i tjänsten gör Arbetsförmedlingen tillsammans med deltagaren en ny planering utifrån deltagarens förutsättningar och behov. Som stöd för bedömningen finns redovisningen från leverantören om vilka aktiviteter deltagaren tagit del av under sin tid i rusta och matcha.

Rusta och matcha är inte en språkutbildning. Det finns en valbar aktivitet som heter Stöd för att stärka deltagarens språkkunskaper. Det är upp till varje leverantör att individanpassa stödet på bästa sätt.

Hur ser Arbetsförmedlingen på sitt ansvar att samordna kontakter mellan leverantörer och kommuner?

Arbetsförmedlingen har ansvaret för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten och därmed för en fungerande samverkan. Myndigheten ska vara garanten för en struktur för samverkan på strategisk och operativ nivå, som på ett effektivt sätt möjliggör för kommuner, myndigheter och leverantörer att mötas kring en individ. Sättet vi samverkar på behöver dock omformas för att möta de förutsättningar som redan idag i hög grad gäller. Myndigheten ser nu över hur operativa individsamverkan bör formas.

Hur ska Arbetsförmedlingen säkerställa och initiera att leverantörer av rusta och matcha och kommuner kan samverka?

Arbetsförmedlingen har ansvar för att upprätta samverkansforum. Fortsatt finns möjlighet för kommunen att samråda och samplanera med Arbetsförmedlingen via myndighetslinjen, 0771-717 717, i första hand. Samverkan behöver ske på ett rättssäkert och effektivt sätt.

En del avser samverkan kring det direkta stödet till den arbetssökande. Vi behöver tydliggöra respektives ansvarsområde och hur vi på bästa sätt utifrån den arbetssökandes perspektiv kan komplettera insatser, snarare än att konkurrera. Rusta och matcha är en tjänst som ska ske på hela den arbetssökandes arbetsutbud. Arbetsmarknadsinsatser ges därför i första hand av leverantören men det kan kompletteras av insatser av mer socialpolitisk karaktär.

I de fall en arbetssökande har behov av insatser från kommunen av socialpolitisk karaktär (ej särskilt tids-omfattande insatser i form av samtalsstöd, KBT och så vidare), bör leverantören informeras om detta, via kunden som informationsbärare, för att konflikt i planering ska undvikas.

Hur kan vi samarbeta kring individer med leverantörerna?

Den individuella utvecklingsplan som upprättas, och löpande uppdateras hos leverantören, kan kommunen be den arbetssökande att ta med sig. Det finns en möjlighet till kompletterande insats inom ramen för tjänsten rusta och matcha i upp till tre månader. En kompletterande insats kan vara praktik, yrkeskompetensbedömning eller validering. Om en arbetssökande kan erbjudas en praktikplats ska detta kommuniceras till leverantören, via den arbetssökande. Leverantören och den arbetssökande tar ställning till behovet av kompletterande insats och meddelar Arbetsförmedlingen om detta, i de fall behov finns.

Vem ansvarar för samverkan kring den arbetssökande?

Arbetsförmedlingen bär huvudansvaret för samverkan kring den arbetssökande. Sättet vi samverkar på behöver dock förändras, bland annat då detaljkunskapen om den arbetssökandes pågående planering i hög grad finns, och kommer att finnas, hos upphandlade leverantörer. Genom att utgå från en relationell infrastruktur, där Arbetsförmedlingen är navet med enhetliga nationella processer som grund för lokala och regionala överenskommelser, klargörs hur Arbetsförmedlingen, kommuner och leverantörer ska mötas kring gemensamma arbetssönakde, och vilken typ av dialog som ska föras.

Vad menas med relationell infrastruktur?

Arbetsförmedlingens strävan efter att skapa en relationell infrastruktur innebär att bygga ett ramverk som omgärdar det strategiska, såväl som operativa, arbetet som myndigheten utför tillsammans med kommuner och leverantörer. Begreppet relationell syftar till att tydliggöra respektive parts roll och ansvar i relation till övriga parter. Detta kräver i sin tur kunskap om och respekt för varje parts juridiska handlingsutrymme och styrning. Begreppet infrastruktur syftar till de processer, forum och arbetssätt som finns för att möjliggöra ett effektivt, transparent och förutsägbart samspel mellan berörda parter.

Mer central del i en relationell infrastruktur är de arbetssätt och forum som säkerställer att vi på ett effektivt sätt möter kundens behov utifrån våra olika uppdrag. Det kan avse samråd och trepartssamtal kring gemensamma arbetssökande där Arbetsförmedlingen har huvudansvaret men leverantörer många gånger besitter kunskapen om den arbetssökande.

Vilken digital infrastruktur för samverkan mellan kommun och Arbetsförmedlingen finns i dagsläget och är något mer på gång?

Ekonomiskt bistånd är inte det enda området där ett digitaliserat informationsutbyte underlättar i båda parters myndighetsutövande och därmed gör den operativa individsamverkan mer rättssäker och effektiv. Inom ramen för uppdrag 13 i Arbetsförmedlingens regleringsbrev för 2021, kommer Arbetsförmedlingen tillsammans med Skolverket att föreslå hur ett digitalt informationsutbyte mellan Arbetsförmedlingen och kommunal vuxenutbildning kan etableras.

Detta väntas öka effektiviteten i den operativa individsamverkan för arbetssökande som behöver ta del av kommunal vuxenutbildning, inte minst inom etableringsuppdraget och bland långtidsarbetslösa.

Går det att kravställa så att leverantörerna får ta över samverkansuppdraget på operativ nivå?

Nej, ingen lagändring har skett och Arbetsförmedlingen är fortsatt ansvarig för myndighetsutövandet. Däremot står det i förfrågningsunderlaget för tjänsten rusta och matcha att ”Leverantören åtar sig att under avtalstiden aktivt samverka med Arbetsförmedlingen på såväl operativ som strategisk nivå och delta i de möten som Arbetsförmedlingen kallar till. Leverantören åtar sig även att aktivt, inom ramen för avtalet och med beaktande av avtalets villkor om ändringar och tillägg, samverka med samtliga parter som Arbetsförmedlingen begär. All form av samverkan ingår i avtalat pris.”

Vem ska kommunen samverka med gällande till exempel samordnad individuell plan (SIP), är det med leverantören eller Arbetsförmedlingen?

Personer som har behov av samplanering och rehabilitering ska inte anvisas rusta och matcha.

Hur ska kommunikation, beslutsvägar och samarbetsstrukturer se ut mellan kommunen och Arbetsförmedlingen?

Rusta och matcha är en matchningstjänst som är under utveckling. Som utgångspunkt gäller att vid behov av samverkan och samråd med Arbetsförmedlingen sker det i första hand digitalt och via myndighetslinjen. På vissa av Arbetsförmedlingens enheter har vi valt att ha en form av fördjupad kommunsamverkan cirka en gång i månaden, där kommunens handläggare (både socialtjänst och Arbetsmarknadsenheten (AME) deltar på möte tillsammans med arbetsförmedlare, för att lyfta ärenden där samplanering behövs.

När kan och ska vi som kommun samverka med leverantörerna för rusta och matcha?

Samarbete med leverantörer ska utgå från den arbetssökandes behov, i syfte att korta hens tid i arbetslöshet. Arbetsförmedlingen kan inte kräva att kommunen samarbetar direkt med leverantören. För frågor som avser myndighetsutövande eller känsliga uppgifter, ska kommunen samverka med Arbetsförmedlingen. Samarbete med leverantörer kan bli aktuellt i frågor som till exempel studieplanering, praktik och för att hitta arbetssökande som kan delta i arbetsmarknadsinsatser hos kommunen, till exempel praktik.

Här kommer den relationella infrastrukturen in, och det är för denna typ av samarbeten som vi behöver säkerställa kontaktvägar direkt mellan parterna. Om leverantören, efter information från kommunen, anser att deltagande i kommunal praktik är lämplig ska Arbetsförmedlingen informeras. Det är myndigheten som sedan gör en arbetsmarknadspolitisk bedömning och tar eventuella beslut.

När blir kommunen involverad i processen?

Den arbetssökandes behov bör styra när kommunen involveras.

I en del kommuner finns det leverantörer som agerar olika och har olika syn på sitt uppdrag utifrån samarbetet med Arbetsförmedlingen. Hur ska vi göra för att underlätta samverkansrutinerna?

Vi står gemensamt inför förändrade förutsättningar och förhållningssätt. Detta är ett arbete som pågår och som säkert kommer att ta lite tid att hitta formerna för. I vissa kommuner har kommunen bjudit in Arbetsförmedlingen och leverantörer till ett gemensamt möte för att informera om till exempel kontaktvägar in till kommunen. Samordning av kommunala verksamheter såsom ekonomiskt bistånd, vuxenutbildning och arbetsmarknadsenheter underlättar i detta.

Får kommunerna samarbeta med leverantörerna, tillåter Arbetsförmedlingen det, tillåter kommunallagen det?

Arbetsförmedlingen kan inte tolka kommunallagen. Avseende samarbete mellan kommun och leverantörerna i rusta och matcha finns viss möjlighet till detta i form av kompletterande insats inom tjänsten i upp till tre månader. En kompletterande insats kan vara av mer socialpolitisk karaktär, som indirekt är en förutsättning för att den arbetssökande ska kunna ta och behålla ett arbete.

Exempel på detta kan vara en samtalsserie/stöd som den arbetssökande deltar i hos kommunen. Det är fråga om en inte så omfattande aktivitet i tid för den arbetssökande som kan likställas med ett vårdbesök. Vidare finns möjlighet att samarbeta med kommunen för att hitta till exempel lämplig praktikplats i rustande syfte för den arbetssökande.

Som ansvariga för utbetalning av ekonomiskt bistånd är leverantörerna viktiga för kommunen. Hur kan kommunen följa upp den arbetssökandes handlingsplan med leverantören med hänsyn till sekretessen?

Arbetsförmedlingens uppfattning är att samtycken ska användas restriktivt. Handläggare inom kommunen kan be den arbetssökande ta med sig sitt schema och den individuella planering som upprättas hos leverantören. Den arbetssökande blir bärare av informationen som ska finnas i fysisk form, antingen utskrivet eller digitalt som den arbetssökande kan visa upp för kommunens handläggare. Finns behov av förtydligande av planeringen eller om kommunens handläggare har frågor angående planeringen, förslår vi ett trepartssamtal där kunden närvarar mellan kommunen och leverantören.

Kan kommunen samarbeta med leverantörerna eller sätter sekretessen hinder för det?

Det går att hitta former för strategisk samverkan som gynnar de arbetssökande, till exempel genom forum för kompetensöverföring och generellt informationsutbyte mellan parterna. Exempel på det kan vara att kommunens vuxenutbildning har få sökande till en kursstart och att man önskar få hjälp med att hitta presumtiva elever till kursen.

Den arbetssökande är alltid informationsbärare och kan välja att visa sin information från leverantören till kommunen.

Kan kommunen samverka med Arbetsförmedlingen kring projekt (Projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning/ESF (Europeiska socialfonden)?

Arbetsförmedlingen är positiva till att delta i projekt som tillför i myndighetens uppdrag, men att beslut alltid behöver tas med hänsyn till myndighetens regelverk, kundernas behov och Arbetsförmedlingens förutsättningar.

Inför beslut om deltagande i ESF-projekt och projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning (PROJ) ska Arbetsförmedlingen bedöma om det genom det föreslagna projektet uppstår en konkurrenssituation i förhållande till redan upphandlade tjänster. En konkurrenssituation uppstår om motsvarande tjänst finns upphandlad eller är möjlig att utveckla inom befintliga avtal.

Ekonomistöd/Peppol

Har ni fler frågor går det bra att ställa dem i ett mejl till ekonomistöd:

ekonomistod@arbetsformedlingen.se

Kommer PEPPOL gälla även för de som ligger med i KA-webb?

De deltagare med pågående beslut som ligger i KA-webb kommer att hanteras som nu inklusive eventuella förlängningar. Nya deltagare (utom i ESF-områden) hanteras enligt det nya flödet där Mina sidor Fristående aktörer (FA) och det nya order- och fakturaflödet kommer att gälla.

KA-webb ska avvecklas successivt, hur snabbt kommer det att gå för de som är verksamma i ett ESF-område?

Idag finns inget datum för när ESF-områden kommer att vara införlivade i denna struktur.

Vilka uppgifter ska fakturan innehålla?

Se de tekniska beskrivningarna för fakturahanteringssystemet:

Teknisk beskrivning fakturahanteringssystem Excel, 172 kB.

Kan vi begära en uppdaterad inköpsorder vid avbrott så att inköpsordern överensstämmer med avrops-/deltagandedata?

Nej, systemmässigt finns i dagsläget inget stöd för uppdaterade order.

Innebär PEPPOL att vi måste skicka en faktura per deltagare och ärende varje månad istället för en samlingsfaktura som sker per automatik idag?

Ja, i ett e-handelsflöde svarar alltid en order mot en faktura.

Hur får vi ordern om man inte kan ta emot den i PEPPOL?

Kortsiktigt kan man använda sig av Leverantörsportalen. Den tillhandahålls kostnadsfritt. Leverantörsportalen kräver bara ett login som man ansöker om.

Leveransportalen ansök här

Kommer det behövas manuell hantering av varje enskilt ärende i Leverantörsportalen?

Ja, där blir det en knapptryckning för respektive order för att generera en faktura.

Var kan vi hitta svar på frågor gällande elektroniska fakturor och handel?

På arbetsformedlingen.se finns relevant information samlad för leverantörer. I sektionen Elektroniska fakturor och handel finns mer detaljerad information kring elektronisk handel.

Elektroniska fakturor och handel

Se även den tekniska specifikationen kring meddelandestruktur på order och faktura:

Teknisk specifikation fakurasystem Excel, 172 kB.

Vad händer om vi av misstag fakturerar hel månad (som det står i inköpsordern) men deltagaren avbröt mitt i månaden?

Då kommer order inte att matcha i vårt ekonomisystem. Ni behöver göra en kreditering av fakturan samt skicka ut en ny korrigerad faktura.

Stämmer det att inga retroaktiva avbrott är tillåtna från AF:s sida, så fakturor inte blir fel i efterhand?

Ja, det stämmer att inga retroaktiva avbrott kommer att göras. Avbrottsdag i systemet är det som gäller och de kommer inte att kunna läggas bakåt i tiden. Däremot kommer man att kunna göra avbrott framåt i tiden.

Uppdateras ordern med resultatersättning, tilläggsersättning, snabbhetspremie och får den ordern ett nytt nummer?

Ni får en ny order då detta är en ny händelse/artikel. Man slutfakturerar grundersättningen på den befintliga ordern och övriga ersättningar kommer som nya ordrar i systemet.

Hur hänger order för dagersättningar och order för resultatbaserade ersättningar ihop?

Det är två olika ordrar, en för grundersättningar och en för resultatbaserade ersättningar. De hänger ihop genom den så kallade genomförandereferensen vilket håller ihop ordrar för en process/deltagare. Våra system känner av när signaler kommer rörande deltagares aktiviteter utifrån avbrottsorsak. Därefter skapas rätt resultatbaserade ordrar vid rätt tidpunkt som går ut på samma sätt som ordrar rörande grundersättning.

Sker inleverans månadsvis?

 Ja, det stämmer. En order avser en leveransperiod, normalt sex månader. För varje månad periodisk redovisning sker Mina sidor FA vilket triggar en inleverans i våra system. Det kommer med andra ord inte ske några inleveranser från leverantörens sida utöver periodisk redovisning.

Vänder vi ordern till en "faktura" via PEPPOL?

Den specifika artikelraden vänds till en faktura. Order kommer i den absoluta majoriteten av fallen att omfatta mer än en artikelrad. Det sker genom er integration mot ekonomisystemet eller i leverantörsportalen för de som väljer detta alternativ.

Kommer utbetalningsfil via det vanliga flödet som idag?

Nej, inte för det nya flödet. Betalning sker genom en utställd faktura.

Vilka artiklar ska vi använda vid fakturering i den kommande fakturahanteringen?

Ordern kommer att innehålla de artiklar som tjänsten avser:

  • Tilläggsersättning
  • Snabbhetspremie
  • Resultatersättning
  • Grundersättning

Vid behov av artikeldata kan detta rekvireras från ekonomistöd (ange artikelinformation i ämnesfältet):

ekonomistod@arbetsformedlingen.se

Kommer några fakturaflöden gå utanför PEPPOL (idag skickas det ibland manuellt fakturor utanför webbstödet)?

Nej, enbart via Peppol eller leverantörsportalen med undantag för ESF-områden som tills vidare ligger kvar i KA webb-flödet.

Kommer vi att löpande kunna skicka fakturor under hela månaden eller är det någon form av ”fönster” som vi måste anpassa oss till?

Vi ser att ni försöker genomföra periodisk redovisning så snart som möjligt efter månadsslut och att ni snarast därefter skickar fakturan.

En klient använder ett visst affärssystem och kommer behöva integrera ert ordersystem i det befintliga affärssystemet för att det ska kunna tillämpa PEPPOL. Vad är det för typ av integration vi behöver?

De råd vi ger är att först och främst prata med er systemleverantör om det finns någon tilläggsmodul som hanterar mottagande av order i deras systemarkitektur. Ni bör också kontakta er egen VAN-operatör för att diskutera en eventuell lösning.

Hur ofta kommer ni att skicka underlag till oss för fakturering? En gång per månad, vecka eller varje dag?

Normalt sett kommer en order att innehålla flera leveransperioder och ni levererar månad för månad och fakturerar efter respektive leverans.

Vad innebär det nya faktureringsflödet?

E-handel bygger på att ordrar skapas för det som beställs. Dessa ordrar kommuniceras elektroniskt via PEPPOL till lämpligt gränssnitt till leverantör som tar emot dem i sitt ekonomisystem. När sedan vara/tjänst är levererad skapar man en faktura kopplat mot ordern.

För mer information:

E-handel | DIGG

Vad är Leverantörsportalen?

Det är ett slutet e-handelssystem som Arbetsförmedlingen tillhandahåller kostnadsfritt under en övergångsperiod. Där tar man emot ordrar och vänder dessa mot fakturor inom detta slutna system.

Anmälan till och information om Leverantörsportalen

Är fältet Orderreferens på fakturan samma som fältet Inköpsordernummer i den tekniska specifikationen av ordern?

Ja, det är samma.

Vi har inte möjlighet att ta emot ordrar via PEPPOL, vi kan endast fakturera. Hur ska vi hantera det?

Under en övergångsperiod rekommenderar vi att ni använder leverantörsportalen.

Ansök om konto till leverantörsportalen

Finns möjlighet att hämta orderfilen direkt från er på till exempel ftp/ftp:s eller måste den gå via en distributör för PEPPOL?

I dagsläget finns dessvärre inga sådana lösningar.

Vid fakturering av R2, kommer det att skickas en order på R2 beloppet? Och hur kommer signaleringen om detta att fungera? Signaleras detta t.ex. i det nya Mina sidor fristående aktörer-applikationen?

R2 och övriga avtalade resultatbaserade tilläggsersättningar kommer man att få i en separat order. Man kommer att kunna fånga denna order genom PEPPOL-nätverket precis som övriga ordrar. Denna signal kommer även att kunna ses i Mina sidor Fristående aktörer.

Kommer ni skicka en kredit-order vid överfakturering på utställd order?

Om en faktura blir fel gäller gängse rutiner för detta dvs vi begär en kreditfaktura motsvarande den felaktiga fakturan och så ställer ni också ut en ny och korrigerad faktura oavsett om det är för mycket eller för lite fakturerat.

Är det något problem om vi tar emot ordrar på ett PEPPOL-id och skickar fakturorna från ett annat PEPPOL-id?

Har man flera separata orderflöden kan vi idag inte skicka order till olika peppol-id. Däremot behöver inte det peppol-id man skickar fakturan ifrån vara detsamma som man tar emot ordern till så länge fakturan kopplas mot Arbetsförmedlingen peppol-id.

Vad har ni för handläggningstid för att registrera så att man kan få tillgång till Leverantörsportalen?

Tillsammans med vår VAN-operatör har vi, vid normal belastning, en handläggningstid på fem till sju dagar.

Går det att få en testorder från er som är till vårt bolag så att vi kan kontrollera att allt kommer in rätt?

I steg 1 ska ni kunna använda testorderfilerna i XML-format som skickats ut:


Exempelorder grundersättning Xml, 9 kB.

Exempelorder resultatersättning Xml, 7 kB.


Om ni, efter att ha testat denna, bedömer att ni är redo att flödestesta, skicka då ett mejl med rubriken ”flödestest” till ekonomistod@arbetsformedlingen.se. Är det så att ni redan har ett avtal som löper kan det dock vara bra att anmäla er till leverantörsportalen för den skull att det tar längre tid än beräknat att få till er orderintegration mot oss.

När vi tar fram en testfaktura, kan vi skicka den till er för kontroll så att allting hamnar rätt?

Ja, upplever ni att ordermottagningen fungerar som avsett och avser att ta vända den mot en testfaktura så meddela oss så att vi kan tillsätta resurser för att titta på denna specifikt. En kontakt behöver då tas från vårt håll kring detta. Notera då att vi behöver relevant kontaktperson från för denna kontakt. Denna begäran skickar ni till ekonomistod@arbetsformedlingen.se

Vad behöver jag göra för att kontrollera att vi kan ta emot ordrar? Det står på er hemsida att ni bifogar två XML-filer(ordrar) för testinläsning men jag hittar inte dem. Finns det någon tydlig manual för hur flödet kommer att vara i det nya systemet?

Ni behöver testinläsa orderfilen genom er VAN-operatör och därefter testa att vända denna till en faktura i ert ekonomistsystem. Någon konkret flödebeskrivning finns egentligen inte utan den följer traditionell E-handelsstruktur. Den fakturauppsättning som gäller hittar ni tillsammans med orderinformationen i de tekniska beskrivningarna.

Bör vi som planerar att ha en egen lösning för det nya order och fakturaflödet, även registrera oss på Leverantörsportalen?

 Ja, vi rekommenderar att alla som inte kan säkerställa flöde skapar ett konto i Leverantörsportalen. Ni kan då hantera order och fakturor den vägen. Är det så att man är helt klar med sin interna lösning måste man meddela oss för att säkerställa den tillsammans.

Vilken systemuppsättning brukar ni rekommendera till era leverantörer?

Vi rekommenderar aldrig systemuppsättning till leverantörer. Detta är en dialog ni bör hålla med olika leverantörer av systemlösningar och hitta en lösning som passar er. Det finns mer information på förutsättningar som ni behöver förhålla er till via de tekniska beskrivningarna.

Vilka betalningsvillkor har Arbetsförmedlingen?

Myndighetens allmänna betalningsvillkor är 30 dagar och det gäller för all leverantörsfakturering.
I nuvarande självfakturaflöde har vi haft en helt annan betalningsrutin som tillåtit lite större utbetalningsflexibilitet.
När vi nu går in i E-handel och ett leverantörsfakturaflöde så gäller också de allmänna villkoren för det och det är likabehandling för alla leverantörer.

Elektroniska fakturor och handel

Mina sidor fristående aktörer

Hur kommer vi igång med ”Mina sidor för fristående aktörer”?

För att komma igång med att arbeta i ”Mina sidor för fristående aktörer” behöver ni utse en behörighetsadministratör som kan skapa systemanvändare till er personal. Vi lägger upp en ansvarig behörighetsadministratör per leverantör. Behöver ni fler behörighetsadministratörer i er organisation kan de sedan läggas upp av er ansvariga behörighetsadministratör.

Hur många behörighetsadministratörer får man ha?

Ni skickar in uppgifter för en ansvarig behörighetsadministratör till oss. Den personen kan sedan själv lägga upp fler behörighetsadministratörer. Det finns inget maxantal, utan du som leverantör kan lägga upp så många som du önskar.

Kan en person ha flera behörigheter?

Ja det finns tre olika behörigheter som går att kombinera med varandra och en person kan ha en, två eller tre olika behörigheter. Det är du som leverantör som bestämmer vilka behörigheter dina olika medarbetare behöver.

Var finns det lathundar?

Vi har tagit fram instruktioner om hur ni ska göra, både i text och bilder:

Användarstöd Mina sidor Powerpoint, 22 MB.

Kommer alla leverantörer av rusta och matcha att arbeta i ”Mina sidor för fristående aktörer” ?

Ja, förutom leverantörer som endast finns inom ESF-områden. De kommer inte att arbeta i ”Mina sidor för fristående aktörer” i etapp 2. I dag finns det 13 leverantörer inom ESF-områden.

Kommer en del leverantörer att jobba både i ”Mina sidor för fristående aktörer” och KA-webb under en period?

Ja, under en övergångsperiod kommer leverantörer som redan har deltagare i rusta och matcha att jobba dels i KA-webb och dels i ”Mina sidor för fristående aktörer”. Befintliga deltagare kommer inte att flyttas över till ”Mina sidor för fristående aktörer”. Ni kommer alltså att handlägga nya deltagare i ”Mina sidor för fristående aktörer” och samtidigt fortsätta handlägga befintliga deltagare i KA-webb. Leverantörer inom ESF-område ska fortsätta att handlägga både befintliga och nya deltagare i KA-webb.

Ska varje deltagare tilldelas en handledare direkt i Mina sidor FA? Syns beslutet direkt i Mina sidor FA?

Avrop/ny deltagare syns direkt när arbetsförmedlaren tagit sitt beslut. Sedan ska inte deltagaren finnas på plats hos er förrän inom tio dagar. Inom dessa tio dagar behöver deltagaren tilldelas en handledare som tar kontakt och bokar ett första möte.

Kan handledare själva byta handledare efter tilldelning? Till exempel vid byte av handledare och semester.

Den som har behörighet att byta kan tilldela eller byta behörigheter.

Vad är syftet med att tilldela handledare i systemet?

Utifrån ett uppföljningsperspektiv är det viktigt, för att dra lärdom inför vidareutvecklingen av rusta och matcha.

Ligger alla handledare i listan eller bara de med behörighet till utförande verksamhet?

Ni ser de handledare som hör till samma utförande verksamheter/adresser som er när ni tittar i listan. Framåt tittar vi på filtrering för detta.

Om en handledare är sjuk eller på semester kommer någon annan åt dennes deltagare för att skicka in rapporter?

Ja, behörigheten är inte låst till handledaren.

En del leverantörer har handledare som jobbar på flera olika adresser - har systemet funktionalitet att lägga till detta?

Ja, ni kan välja exakt vilka utförande verksamheter och adresser ni vill att användaren ska ha behörighet till. Det går att välja flera stycken, en eller samtliga.

Syns det direkt i ”Mina sidor för fristående aktörer när ett beslut har tagits?

En ny deltagare syns direkt när arbetsförmedlaren har tagit sitt beslut. Sedan ska inte deltagaren finnas på plats hos er förrän inom 10 dagar. Under den perioden ska deltagaren tilldelas en handledare som behöver boka ett första möte med deltagaren.

Hur aviseras avbrotten? Kommer de synas tydligt på någon översikt i Mina sidor FA?

Avbrott förmedlas genom Mina sidor och ni fakturerar utifrån avtalsvillkoren beroende på när avbrottet sker.

Är det något från Mina sidor FA som syns för deltagarens Mina sidor?

Nu i första skedet syns inget för deltagarens Mina sidor.

Har några leverantörer deltagit i en pilot när ni utformat ”Mina sidor för fristående aktörer”?

Flera organisationer har varit involverade i utformningen av ”Mina sidor för fristående aktörer”. Vi har haft med leverantörer med olika förutsättningar, allt från små organisationer med två anställda till stora organisationer med ett par hundra anställda.

Kommer handlingsplanen läggas in i det nya verktyget?

Nej, handlingsplanen kommer inte att läggas in i "Mina sidor för fristående aktörer".

Kan deltagarna byta leverantör när de själva vill?

Ja, deltagaren kan byta leverantör. Frågan finns bra beskrivet i gällande förfrågningsunderlag för rusta och matcha.

Hur många deltagare per handledare ska vi beräkna som leverantör?

Det finns inte specifikt angivet exakt hur många deltagare per handledare. Däremot ska samtliga deltagare få samtliga delar vi kravställer i förfrågningsunderlaget. För ytterligare information finns frågan bra beskrivet i punkt e i förfrågningsunderlag för rusta och matcha.

I KA-webb kan man som aktör inte skriva känsliga uppgifter i informativa rapporterna/planeringen, bland annat för att behörigheten till systemet inte är tillräckligt skyddande. Hur ser det ut i Mina Sidor för fristående aktörer?

I dagsläget gäller samma begränsningar i Mina sidor som i KA webbstöd, eftersom det i regelverket är styrt hur känsliga personuppgifter får delges och hanteras.

Hur fungerar dialogen kring ett API för att automatiskt hämta ut deltagarbeslut och annan information? Finns det planer på ett dubbelriktat API så att vi även kan skicka in periodiska rapporter etcetera denna väg?

Vår ambition är att tillgängliggöra information i API-form på sikt. Vad vi kan dela beror på vad vi enligt lag får dela för information och hur den delas.

Vi har skickat in tjänstedeklartioner och Utförande verksamhet för Etapp 2 i KA webbstöd, kommer vi behöva göra det i Mina sidor också?

Ni behöver bara lägga upp det i KA webbstöd, inte i ”Mina sidor för fristående aktörer”.

Förstår vi rätt då att vi som har både ESF och rusta och matcha i nya områden, från 1 september, kommer att behöva jobba i både det nya och i KA?

Ja, ni kommer att behöva jobba i två parallella system. Vi har skickat ut förfrågan kring behörighetsadmin för de som har avtal i rusta och matcha men inte de som enbart har ESF 58 st, 13 leverantörer har enbart ESF.

Våld i nära relationer

Varför ska vi leverantörer upptäcka våld?

Människor som utsätts för våldsbrott kan drabbas av allvarlig ohälsa samt förlust av arbete och inkomst. I värsta fall kan våldet leda till allvarliga bestående skador och dödsfall. Socialstyrelsen utreder regelbundet dödligt och livshotande våld mot vuxna och barn i nära relationer.

När ärenden har analyserats för att se vilka myndighetskontakter brottsoffren har haft, har det visat sig att flera av de avlidna vuxna brottsoffren, men även förövarna, hade varit inskrivna hos Arbetsförmedlingen. Därför har regeringen gett i uppdrag till flera statliga myndigheter, bland annat Arbetsförmedlingen, att verka för att upptäcka våldsutsatthet och våldsutövande.

Eftersom många arbetssökande nu och framöver framförallt kommer att träffa leverantörer för att få stöd i sitt jobbsökande, behöver även leverantörer vara med i arbetet med att upptäcka våld. För mera kunskap om våld, gå webbkursen för leverantörer – Ökad upptäckt av våld - och ta även del av användarstödet med samma namn.

Se mer under Relaterad information längst ner på sidan.

Varför ska leverantörer kunna samtala om våld?

Tidigare upplevt eller pågående våld kan vara en dold orsak till arbetslöshet. Att leverantörer och Arbetsförmedlingen får kännedom om våld kan således innebära en förklaring till vad som påverkar den arbetssökandes arbetsförutsättningar och eventuella hinder att studera eller få och behålla ett arbete.

Våld kan förekomma i alla familjekonstellationer och både män och kvinnor kan vara utsatta, men kvinnor är mer drabbade av det grövsta fysiska och sexuella våldet som kräver sjukhusvård och skydd ifrån samhället. Det kan därför vara bra att i kartläggningssamtalen med den arbetssökande systematiskt fråga om det finns några hinder i hens jobbsökande, som ni som leverantör behöver ta hänsyn till.

Om man märker att en arbetssökande har hög frånvaro eller inte kommer vidare i sin process mot arbete eller studier, eller om du misstänker att en arbetssökande är utsatt för våld, kan du försöka samtala om våld med den arbetssökande.

Tips på hur du kan samtala om våld finns i användarstödet till leverantörer, Ökad upptäckt av våld, som du hittar längst ner på sidan under Relaterad information.

Vad ska vi leverantörer göra om vi får kännedom om våld?

Om ni får kännedom om våld är det bra att försöka reda ut om situationen är akut eller inte. Det är avgörande för vart ni bör hänvisa kunden vidare för stöd, skydd och rehabilitering från andra myndigheter och samhällsaktörer. Det är också viktigt att ni tar reda på om situationen påverkar kundens ärende hos Arbetsförmedlingen.

Det kan till exempel handla om att man inte kan söka vissa jobb där man är synlig utåt eller att man inte kan söka jobb i en viss stad för att det finns en hotbild där. Om det finns sådana hinder är det viktigt att Arbetsförmedlingen informeras om detta på ett säkert sätt. Detta så att Arbetsförmedlingen kan göra anpassningar i planeringen, så att den arbetssökande inte drabbas av onödiga sanktioner och riskerar att mista sin ersättning.

Läs om hur Arbetsförmedlingen bör informeras i användarstödet till leverantörer, Ökad upptäckt av våld. I användarstödet finns också information om vart du kan hänvisa kunden vidare för stöd och skydd. Du hittar det längst ner på sidan, under Relaterad information.

Vad gör vi leverantörer om vi får veta att det förekommer våld hos en arbetssökande som har barn under 18 år?

I socialtjänstlagen står det att alla som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa bör anmäla det till socialnämnden. Leverantörer bör således anmäla till socialtjänsten om det framkommer att ett barn i den arbetssökandes närhet far illa, men anmälningsplikt föreligger ej. Undantaget är om leverantören har personal hos sig som lyder under hälso- och sjukvårdslagen, till exempel legitimerade psykologer, som har anmälningsplikt. I användarstödet till leverantörer, Ökad upptäckt av våld, beskrivs bland annat hur en orosanmälan till socialtjänsten görs. För ytterligare information kan du också gå in på Socialstyrelsens hemsida.

Samverkan med kommuner (Fler svar om rusta och matcha finns även under Allmänt om tjänsten)

Finns det krav på leverantören att erbjuda studie- och yrkesvägledning?

Nej, i tjänsten rusta och matcha har vi inget formellt krav på att leverantörerna ska erbjuda deltagaren studie- och yrkesvägledning. Däremot är studie- och yrkesvägledning en godkänd aktivitet som leverantören kan använda sig av. Handlingsutrymmet är stort för leverantörerna att använda sig av de aktiviteter som kortar deltagarens väg mot arbete eller studier. Många leverantörer använder sig dock av studie- och yrkesvägledning eftersom de ser att behovet finns.

Hur ser Arbetsförmedlingen på att antalet leverantörer i olika kommuner varierar?

Arbetsförmedlingen kan inte påverka antalet leverantörer i kommunerna. Idag finns över 100 godkända leverantörer och fler ansökningar behandlas kontinuerligt. Arbetsförmedlingen kan eventuellt bidra med reskostnader om det saknas leverantörer i ett leveransområde.

Går det att kombinera arbetsträning med rusta och matcha?

Nej, arbetsträning går inte att kombinera med rusta och matcha. Däremot är det möjligt att ansöka om en kortare arbetspraktik under tiden i rusta och matcha som förberedelse inför en anställning. Rusta och matcha är en insats för arbetssökande som bedöms kunna få en anställning inom en halvårsperiod.

Kan kommunen erbjuda deltagare i rusta och matcha en kompletterande insats?

Kommunen kan be den arbetssökande att ta med sig sin utvecklingsplan som hen gjort tillsammans med leverantörer. Det finns en möjlighet till kompletterande insats inom ramen för tjänsten rusta och matcha i upp till tre månader. En kompletterande insats kan exempelvis vara praktik, yrkeskompetensbedömning eller validering.

Om en arbetssökande kan erbjudas en praktikplats ska detta kommuniceras till leverantören, via den arbetssökande. Leverantören och den arbetssökande tar ställning till behovet av kompletterande insats och meddelar Arbetsförmedlingen om detta, i de fall som behov finns. En kompletterande insats inom ramen för rusta och matcha ska vara en upphandlad tjänst av Arbetsförmedlingen, alternativt vara en praktik som godkänns av Arbetsförmedlingen.

Läs mer under rubriken Instatser på sidan för rusta och matcha:

Rusta och matcha

Räknas rusta och matcha som en heltidsaktivitet även om leverantören endast träffar deltagaren varannan vecka?

Ja, deltagaren deltar på heltid, det vill säga hens hela arbetsutbud. I avtalet som leverantörerna har med Arbetsförmedlingen framgår vilka aktiviteter som är obligatoriska. En av dessa är uppföljning med deltagaren minst var fjortonde dag. Övrig tid följer deltagarens planering som hen har tagit fram tillsammans med sin handledare. Aktiviteterna anpassas efter deltagarens behov och förutsättningar. Deltagaren deltar på hela den tid som är hens arbetsutbud.

Hur har det fungerat i de kommuner som infört rusta och matcha, hur har kvaliteten varit på de leverantörerna och de uppdrag som utförts?

Arbetsförmedlingen har regelbunden uppföljning med samtliga leverantörer av rusta och matcha. Om det framkommer några oegentligheter hanteras dessa i kontakt med leverantören.

Statistiken för hur många deltagare som har fått anställning eller börjat studera visar att leverantörerna i hög grad har lyckats med sitt uppdrag, trots den unika situation som arbetsmarknaden har befunnit sig i sedan tjänsten lanserades. Från maj till september 2021 har cirka 2700 deltagare lämnat tjänsten för arbete eller studier.

Vi upplever att beskrivningen av vad en leverantör av rusta och matcha ska utföra är otydlig. Vi har märkt att olika leverantörer har olika syn på det här. Kan det göras tydligare?

Instruktion till leverantörerna om vad som förväntas av dem i tjänsten finns beskrivet i förfrågningsunderlaget för rusta och matcha. Leverantörerna har ett ramverk att förhålla sig till. De har också möjlighet att själva utforma aktiviteter för deltagarna. Detta gör att leverantörernas erbjudande till deltagarna skiljer sig åt. Tjänsten ska vara individuellt anpassad utifrån deltagarens förutsättningar och behov.

förfrågningsunderlag rusta och matcha

Hur får kommunerna ta del av den uppföljning som Arbetsförmedlingen gör av leverantörerna och deras resultat vad gäller omsättningshastighet av de arbetssökande, prognoser etcetera?

Aktuell månadsstatistik finns tillgänglig på arbetsformedlingen.se under statistik om insatser och program. Resultat publiceras också i olika rapporter.

Vilka krav som ställs på den som vill bli leverantör av rusta och matcha?

Alla leverantörer måste leva upp till de krav Arbetsförmedlingen ställer i förfrågningsunderlaget. Det är en noggrann process som vi genomför för varje leverantör. Rusta och matcha upphandlas enligt legen om valfrihet (LOV). Det innebär att alla leverantörer som söker och blir godkända kan bli leverantör av rusta och matcha. Dock finns inga garantier för om och hur många deltagare varje leverantör kan vänta sig, eftersom det är deltagarna själva som väljer leverantör.

För rusta och matcha ställer vi även krav på två referensuppdrag: ett rustande och ett matchande, som ska visa på att leverantören har erfarenhet av att arbeta med liknande uppdrag.

Vem ansvarar för vad (Arbetsförmedlingen eller leverantören) i olika utbildningsinsatser som till exempel utbildningsplikten, intensivåret och studiestartstöd?

Leverantörerna för rusta och matcha kan inte anvisa en deltagare. En leverantör kan däremot stödja en deltagare i valet av utbildning och hjälpa till att skapa rätt kontakter så att deltagaren ska kunna söka en utbildning.

Goda exempel finns där kommuner bjuder in leverantörer för att berätta om den kommunala vuxenutbildningen. Genom att öka förståelsen hos leverantörerna ökar förutsättningarna att de deltagare som är i behov av det väljer utbildning.

Om behov av andra arbetsmarknadspolitiska insatser föreligger sker dialog i samråd mellan deltagaren, leverantören och Arbetsförmedlingen.

Vilka grupper av arbetssökande är det som blir anvisade till rusta och matcha och vilka blir det inte?

Rusta och matcha är en insats som beviljas för de arbetssökande som bedöms ha behov av insatsen utifrån den arbetssökandes avstånd till arbetsmarknaden. Avståndsbedömningen görs av ett statistiskt bedömningsstöd, som med hjälp av ett trettiotal faktorer bedömer sannolikheten för att den arbetssökande kan få en anställning eller börja studera inom ett halvår. Som ett komplement till bedömningsstödet får den arbetssökande också besvara ett antal frågor för att säkerställa att det inte finns omständigheter som talar emot tjänsten.

I dagsläget krävs det ett ja i det statistiska bedömningsstödet, och i den samlade bedömningen. Den arbetssökande ska ha varit inskriven hos Arbetsförmedlingen i minst 13 månader (400 dagar) samt fått ett beslut om jobb- och utvecklingsgaranti (JOB), eller jobbgaranti för ungdomar (UGA), eller tillhöra etableringsprogrammet (ETP).

Information om det statistiska bedömningsstödet

Vad händer med de arbetssökande som inte kan få delta i rusta och matcha?

Om bedömningsstödet gör bedömningen att den arbetssökande antingen står för långt ifrån eller för nära arbetsmarknaden, är andra insatser mer lämpliga. Kontakt med den arbetssökande gör Arbetsförmedlaren en bedömning om vilken insats som är mest lämplig. Om den arbetssökande bedöms stå för nära arbetsmarknaden kan Arbetsförmedlingen hänvisa till det digitala materialet som finns på arbetsformedlingen.se i form av webbutbildningar och olika webbinarium.

En del deltagare som är språksvaga i svenska språket går igenom insatsen utan att få ett arbete eller utbildning. Vilka verktyg har Arbetsförmedlingen för att stötta dem?

Anledningarna till att en deltagare inte uppnår resultat kan variera. En deltagare har möjlighet att få ta del av insatsen i sammanlagt två gånger sex månader. Om deltagaren inte nått anställning eller studier under tiden i tjänsten gör Arbetsförmedlingen tillsammans med deltagaren en ny planering utifrån deltagarens förutsättningar och behov. Som stöd för bedömningen finns redovisningen från leverantören om vilka aktiviteter deltagaren tagit del av under sin tid i rusta och matcha.

Rusta och matcha är inte en språkutbildning. Det finns en valbar aktivitet som heter Stöd för att stärka deltagarens språkkunskaper. Det är upp till varje leverantör att individanpassa stödet på bästa sätt.

Hur ser Arbetsförmedlingen på sitt ansvar att samordna kontakter mellan leverantörer och kommuner?

Arbetsförmedlingen har ansvaret för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten och därmed för en fungerande samverkan. Myndigheten ska vara garanten för en struktur för samverkan på strategisk och operativ nivå, som på ett effektivt sätt möjliggör för kommuner, myndigheter och leverantörer att mötas kring en individ. Sättet vi samverkar på behöver dock omformas för att möta de förutsättningar som redan idag i hög grad gäller. Myndigheten ser nu över hur operativa individsamverkan bör formas.

Hur ska Arbetsförmedlingen säkerställa och initiera att leverantörer av rusta och matcha och kommuner kan samverka?

Arbetsförmedlingen har ansvar för att upprätta samverkansforum. Fortsatt finns möjlighet för kommunen att samråda och samplanera med Arbetsförmedlingen via myndighetslinjen, 0771-717 717, i första hand. Samverkan behöver ske på ett rättssäkert och effektivt sätt.

En del avser samverkan kring det direkta stödet till den arbetssökande. Vi behöver tydliggöra respektives ansvarsområde och hur vi på bästa sätt utifrån den arbetssökandes perspektiv kan komplettera insatser, snarare än att konkurrera. Rusta och matcha är en tjänst som ska ske på hela den arbetssökandes arbetsutbud. Arbetsmarknadsinsatser ges därför i första hand av leverantören men det kan kompletteras av insatser av mer socialpolitisk karaktär.

I de fall en arbetssökande har behov av insatser från kommunen av socialpolitisk karaktär (ej särskilt tids-omfattande insatser i form av samtalsstöd, KBT och så vidare), bör leverantören informeras om detta, via kunden som informationsbärare, för att konflikt i planering ska undvikas.

Hur kan vi samarbeta kring individer med leverantörerna?

Den individuella utvecklingsplan som upprättas, och löpande uppdateras hos leverantören, kan kommunen be den arbetssökande att ta med sig. Det finns en möjlighet till kompletterande insats inom ramen för tjänsten rusta och matcha i upp till tre månader. En kompletterande insats kan vara praktik, yrkeskompetensbedömning eller validering. Om en arbetssökande kan erbjudas en praktikplats ska detta kommuniceras till leverantören, via den arbetssökande. Leverantören och den arbetssökande tar ställning till behovet av kompletterande insats och meddelar Arbetsförmedlingen om detta, i de fall behov finns.

Vem ansvarar för samverkan kring den arbetssökande?

Arbetsförmedlingen bär huvudansvaret för samverkan kring den arbetssökande. Sättet vi samverkar på behöver dock förändras, bland annat då detaljkunskapen om den arbetssökandes pågående planering i hög grad finns, och kommer att finnas, hos upphandlade leverantörer. Genom att utgå från en relationell infrastruktur, där Arbetsförmedlingen är navet med enhetliga nationella processer som grund för lokala och regionala överenskommelser, klargörs hur Arbetsförmedlingen, kommuner och leverantörer ska mötas kring gemensamma arbetssönakde, och vilken typ av dialog som ska föras.

Vad menas med relationell infrastruktur?

Arbetsförmedlingens strävan efter att skapa en relationell infrastruktur innebär att bygga ett ramverk som omgärdar det strategiska, såväl som operativa, arbetet som myndigheten utför tillsammans med kommuner och leverantörer. Begreppet relationell syftar till att tydliggöra respektive parts roll och ansvar i relation till övriga parter. Detta kräver i sin tur kunskap om och respekt för varje parts juridiska handlingsutrymme och styrning. Begreppet infrastruktur syftar till de processer, forum och arbetssätt som finns för att möjliggöra ett effektivt, transparent och förutsägbart samspel mellan berörda parter.

Mer central del i en relationell infrastruktur är de arbetssätt och forum som säkerställer att vi på ett effektivt sätt möter kundens behov utifrån våra olika uppdrag. Det kan avse samråd och trepartssamtal kring gemensamma arbetssökande där Arbetsförmedlingen har huvudansvaret men leverantörer många gånger besitter kunskapen om den arbetssökande.

Vilken digital infrastruktur för samverkan mellan kommun och Arbetsförmedlingen finns i dagsläget och är något mer på gång?

Ekonomiskt bistånd är inte det enda området där ett digitaliserat informationsutbyte underlättar i båda parters myndighetsutövande och därmed gör den operativa individsamverkan mer rättssäker och effektiv. Inom ramen för uppdrag 13 i Arbetsförmedlingens regleringsbrev för 2021, kommer Arbetsförmedlingen tillsammans med Skolverket att föreslå hur ett digitalt informationsutbyte mellan Arbetsförmedlingen och kommunal vuxenutbildning kan etableras.

Detta väntas öka effektiviteten i den operativa individsamverkan för arbetssökande som behöver ta del av kommunal vuxenutbildning, inte minst inom etableringsuppdraget och bland långtidsarbetslösa.

Går det att kravställa så att leverantörerna får ta över samverkansuppdraget på operativ nivå?

Nej, ingen lagändring har skett och Arbetsförmedlingen är fortsatt ansvarig för myndighetsutövandet. Däremot står det i förfrågningsunderlaget för tjänsten rusta och matcha att ”Leverantören åtar sig att under avtalstiden aktivt samverka med Arbetsförmedlingen på såväl operativ som strategisk nivå och delta i de möten som Arbetsförmedlingen kallar till. Leverantören åtar sig även att aktivt, inom ramen för avtalet och med beaktande av avtalets villkor om ändringar och tillägg, samverka med samtliga parter som Arbetsförmedlingen begär. All form av samverkan ingår i avtalat pris.”

Vem ska kommunen samverka med gällande till exempel samordnad individuell plan (SIP), är det med leverantören eller Arbetsförmedlingen?

Personer som har behov av samplanering och rehabilitering ska inte anvisas rusta och matcha.

Hur ska kommunikation, beslutsvägar och samarbetsstrukturer se ut mellan kommunen och Arbetsförmedlingen?

Rusta och matcha är en matchningstjänst som är under utveckling. Som utgångspunkt gäller att vid behov av samverkan och samråd med Arbetsförmedlingen sker det i första hand digitalt och via myndighetslinjen. På vissa av Arbetsförmedlingens enheter har vi valt att ha en form av fördjupad kommunsamverkan cirka en gång i månaden, där kommunens handläggare (både socialtjänst och Arbetsmarknadsenheten (AME) deltar på möte tillsammans med arbetsförmedlare, för att lyfta ärenden där samplanering behövs.

När kan och ska vi som kommun samverka med leverantörerna för rusta och matcha?

Samarbete med leverantörer ska utgå från den arbetssökandes behov, i syfte att korta hens tid i arbetslöshet. Arbetsförmedlingen kan inte kräva att kommunen samarbetar direkt med leverantören. För frågor som avser myndighetsutövande eller känsliga uppgifter, ska kommunen samverka med Arbetsförmedlingen. Samarbete med leverantörer kan bli aktuellt i frågor som till exempel studieplanering, praktik och för att hitta arbetssökande som kan delta i arbetsmarknadsinsatser hos kommunen, till exempel praktik.

Här kommer den relationella infrastrukturen in, och det är för denna typ av samarbeten som vi behöver säkerställa kontaktvägar direkt mellan parterna. Om leverantören, efter information från kommunen, anser att deltagande i kommunal praktik är lämplig ska Arbetsförmedlingen informeras. Det är myndigheten som sedan gör en arbetsmarknadspolitisk bedömning och tar eventuella beslut.

När blir kommunen involverad i processen?

Den arbetssökandes behov bör styra när kommunen involveras.

I en del kommuner finns det leverantörer som agerar olika och har olika syn på sitt uppdrag utifrån samarbetet med Arbetsförmedlingen. Hur ska vi göra för att underlätta samverkansrutinerna?

Vi står gemensamt inför förändrade förutsättningar och förhållningssätt. Detta är ett arbete som pågår och som säkert kommer att ta lite tid att hitta formerna för. I vissa kommuner har kommunen bjudit in Arbetsförmedlingen och leverantörer till ett gemensamt möte för att informera om till exempel kontaktvägar in till kommunen. Samordning av kommunala verksamheter såsom ekonomiskt bistånd, vuxenutbildning och arbetsmarknadsenheter underlättar i detta.

Får kommunerna samarbeta med leverantörerna, tillåter Arbetsförmedlingen det, tillåter kommunallagen det?

Arbetsförmedlingen kan inte tolka kommunallagen. Avseende samarbete mellan kommun och leverantörerna i rusta och matcha finns viss möjlighet till detta i form av kompletterande insats inom tjänsten i upp till tre månader. En kompletterande insats kan vara av mer socialpolitisk karaktär, som indirekt är en förutsättning för att den arbetssökande ska kunna ta och behålla ett arbete.

Exempel på detta kan vara en samtalsserie/stöd som den arbetssökande deltar i hos kommunen. Det är fråga om en inte så omfattande aktivitet i tid för den arbetssökande som kan likställas med ett vårdbesök. Vidare finns möjlighet att samarbeta med kommunen för att hitta till exempel lämplig praktikplats i rustande syfte för den arbetssökande.

Som ansvariga för utbetalning av ekonomiskt bistånd är leverantörerna viktiga för kommunen. Hur kan kommunen följa upp den arbetssökandes handlingsplan med leverantören med hänsyn till sekretessen?

Arbetsförmedlingens uppfattning är att samtycken ska användas restriktivt. Handläggare inom kommunen kan be den arbetssökande ta med sig sitt schema och den individuella planering som upprättas hos leverantören. Den arbetssökande blir bärare av informationen som ska finnas i fysisk form, antingen utskrivet eller digitalt som den arbetssökande kan visa upp för kommunens handläggare. Finns behov av förtydligande av planeringen eller om kommunens handläggare har frågor angående planeringen, förslår vi ett trepartssamtal där kunden närvarar mellan kommunen och leverantören.

Kan kommunen samarbeta med leverantörerna eller sätter sekretessen hinder för det?

Det går att hitta former för strategisk samverkan som gynnar de arbetssökande, till exempel genom forum för kompetensöverföring och generellt informationsutbyte mellan parterna. Exempel på det kan vara att kommunens vuxenutbildning har få sökande till en kursstart och att man önskar få hjälp med att hitta presumtiva elever till kursen.

Den arbetssökande är alltid informationsbärare och kan välja att visa sin information från leverantören till kommunen.

Kan kommunen samverka med Arbetsförmedlingen kring projekt (Projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning/ESF (Europeiska socialfonden)?

Arbetsförmedlingen är positiva till att delta i projekt som tillför i myndighetens uppdrag, men att beslut alltid behöver tas med hänsyn till myndighetens regelverk, kundernas behov och Arbetsförmedlingens förutsättningar.

Inför beslut om deltagande i ESF-projekt och projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning (PROJ) ska Arbetsförmedlingen bedöma om det genom det föreslagna projektet uppstår en konkurrenssituation i förhållande till redan upphandlade tjänster. En konkurrenssituation uppstår om motsvarande tjänst finns upphandlad eller är möjlig att utveckla inom befintliga avtal.