Ungdomsjobb 2021

Projektet Ungdomsjobb 2021 har som mål att ännu fler ungdomar ska få möjlighet att få ett ungdomsjobb. Det här är en satsning som kompletterar kommunernas redan planerade satsningar och ska inte användas som medel istället för redan avsatta medel eller planer.

Pengarna ska främst användas som lön för arbete i den kommunala verksamheten där kommunen ska vara arbetsgivare och stå för den dagliga arbetsledningen. En mindre del kan användas för att täcka kommunernas administrationskostnader för att ordna sommarjobben.

Hur mycket pengar varje kommun kan få framgår av Bilaga A2 (se längst ner på sidan). Pengarna fördelas enligt regeringens direktiv i regleringsbrevet. Detta innebär att hälften av pengarna fördelas med hänsyn till antalet ungdomar i kommunerna som lever i hushåll med socioekonomiskt låg status, eftersom dessa kan ha sämre förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden jämfört med ungdomar med starkare socioekonomisk bakgrund. Med socioekonomiskt låg status avses hushåll där förvärvsinkomsten understiger 60 procent av medianen i riket. Fördelningen av medel utgår från hur många 15-19-åringar som är folkbokförda i kommunen.

Målgrupp för deltagare ungdomsjobb

I dokumentet Process och arbetsrutin Ungdomsjobb 2021 för kommun i kapitlet 2.1. Målgrupp framgår vilken målgrupp som gäller för Ungdomsjobb 2021. Framförallt ska kommunerna vända sig till de ungdomar som kan ha svårt att ordna ett jobb på egen hand.

Bidraget får lämnas för jobb under 2021 och varje jobb får som längst pågå under sammanlagt 4 månader.

Process och arbetsrutin för Ungdomsjobb 2021

I dokumentet Process och arbetsrutin Ungdomsjobb 2021 för kommun i kapitlen 1.3, 5 - 11, framgår vilka aktiviteter som utföras av kommuner och Arbetsförmedlingen.

Aktiviteter som ska utföras i processen av kommunerna och Arbetsförmedlingen beskrivs för sju olika datum eller tidsperioder. (se kapitel 5–11 nedan).

7 april: Information om ungdomsjobb publiceras: Information om ungdomsjobb publiceras på Arbetsförmedlingens webb och intranät och skickas samtidigt ut via e-post till Arbetsförmedlingens kommunansvariga enhetschefer och samtliga 290 kommuner.

7 april–30 april: Kommunen e-postar en överenskommelse till Arbetsförmedlingen som returnerar ett underskrivet exemplar. Kommunen e-postar en överenskommelse/utbetalningsunderlag med bilagor till Arbetsförmedlingens kommunansvariga enhetschefer som returnerar ett underskrivet exemplar via e-post.

7 april–31 december: Period då kommunerna har möjlighet att anordna ungdomsjobb.

1 oktober–31 oktober 2021: Utbetalning av kommunens totala medelstilldelning till kommunen.

15 februari: Deadline för kommunerna att återrapportera satsningen på ungdomsjobb 2021 och återbetala ej förbrukade medel till Arbetsförmedlingen.

15 mars 2022: Arbetsförmedlingen ska senast den 15 mars 2022 lämna en preliminär redovisning till regeringen av hur kommunerna har använt pengarna.

17 maj 2022: En slutredovisning ska lämnas till regeringen den 17 maj 2022.

Process och arbetsrutin inklusive bilagor för Ungdomsjobb 2021 hittar du under Relaterad information längst ner på sidan.

Vanliga frågor och svar om Ungdomsjobb 2021

Hur ser fördelningen av medel ut till kommunerna?

Hur mycket pengar varje kommun kan få framgår av ”Bilaga-A2-Överenskommelse-och-utbetalningsunderlag-2021-Fördelning-av-medel” Pengarna fördelas enligt regeringens direktiv i regleringsbrevet d.v.s. ” fördela hälften av pengarna med hänsyn till antalet ungdomar i kommunerna som lever i hushåll med socioekonomiskt låg status, eftersom de kan ha sämre förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden jämfört med ungdomar med starkare socioekonomisk bakgrund.

Med socioekonomiskt låg status avses hushåll där förvärvsinkomsten understiger 60 procent av medianen i riket.” och utifrån hur många 15-19-åringar som är folkbokförda i kommunen.

För kommuner med flest ungdomar innebär det som mest mer än 10 miljoner kronor och för kommuner med minst antal ungdomar innebär det cirka 40 000 kronor.

Kan kommunerna identifiera den prioriterade målgruppen ungdomar som tillhör hushåll med socioekonomisk låg status "där förvärvsinkomsten understiger 60 procent av medianen i riket" och i sådana fall hur?

Nej, det är i praktiken inte möjligt. Formuleringen "där förvärvsinkomsten understiger 60 procent av medianen i riket." syftar ursprungligen på den matematiska/statistiska fördelningsalgoritm som regeringen gett oss i uppdrag att använda för att fördela en del av medlen. Denna matematiska/statistiska fördelningsalgoritm ursprungsdata hämtas från SCB sekretessklassade information om landets hushåll.

Vilka individer som tillhör dessa hushåll är omöjligt för kommunerna att veta. Arbetsförmedlingens kommentar i arbetsinstruktionen är därför följande:
”…Kommunen ska i sin återrapportering till Arbetsförmedlingen ange en uppskattning av andelen deltagare med socioekonomisk låg status (%). Regeringen har i regleringsbrevet i detta fall definierat gruppen ungdomar med "socioekonomiskt låg status " som de ungdomar som ingår i hushåll "där förvärvsinkomsten understiger 60 procent av medianen i riket." Eftersom kommunerna inte kan förväntas ha kännedom om detta måste andelen grunda sig på en uppskattning/kvalificerad gissning….”

Vilka ungdomar ska kommunerna vända sig till?

Målgruppen är de ungdomar, oberoende av ålder och födelseår, som 2020 eller 2021 har avslutat sin gymnasieutbildning och ungdomar som är föremål för insatser inom ramen för det kommunala aktivitetsansvaret.

Följande grupper ingår i målgruppen för satsningen på ungdomsjobb (där svaret är ja):

Gäller det dem som avslutat gymnasiet och gått ut med gymnasieexamen?


Ja

Gäller det dem som avslutat gymnasiet och gått ut med studiebevis?


Ja

Gäller det dem som är föremål för insatser inom ramen för det kommunala aktivitetsansvaret


Ja

Gäller det dem som avslutat Komvux eller folkhögskola


Nej


För vilka jobb gäller satsningen på ungdomsjobb?

I överenskommelsen mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna står det att för satsningen på ungdomsjobb gäller att; ”… kommunen ska vara arbetsgivare och stå för den dagliga arbetsledningen. Arbetsplatsen ska vara i den kommunala verksamheten och uppfylla arbetsmiljölagens krav. Anställda genom satsningen på ungdomsjobb kan inte placeras i kommunala bolag, ideella föreningar eller privata företag. …”.

Kan medel från satsningen på ungdomsjobb användas till redan planerade eller skapade kommunala jobb?

Nej, det är inte möjligt. I överenskommelsen mellan Arbetsförmedlingen och kommunen står ”…Arbetsförmedlingen ska fördela medlen till kommunerna med kravet att detta inte inverkar på tillkomsten av redan planerade ungdomsjobb. …”

För vilken period gäller satsningen på ungdomsjobb?

Den period som gäller för satsningen på ungdomsjobb är från och med den 7 april till och med den 31 december.

Kan kommunerna använda satsningen på ungdomsjobb för att låta ungdomar läsa in sina gymnasiebetyg under sommaren eller för att låta ungdomar gå utbildningar eller kurser?

I överenskommelsen mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna står det att för satsningen på ungdomsjobb gäller att; ”…kommunen ska vara arbetsgivare och stå för den dagliga arbetsledningen. Arbetsplatsen ska vara i den kommunala verksamheten och uppfylla arbetsmiljölagens krav. Anställda genom satsningen på ungdomsjobb kan inte placeras i kommunala bolag. …”.

Att låta ungdomar gå utbildningar eller kurser under sommaren är inte betrakta som en arbetstagar-/arbetsgivar-relation där kommunen står för den dagliga arbetsledningen så som det beskrivs i avtalet. Syftet med satsningen på ungdomsjobb är att skapa nya jobb och inte att finansiera redan befintliga eller planerade utbildningar eller kurser som till exempel jobbsökarutbildningar. I praktiken skulle detta innebära att kommunen utdelar ett extra studiebidrag/studiestöd vilket normalt inte är en kommunal arbetsuppgift. Sannolikt är detta även i konflikt med likabehandlingsprincipen – hur skulle kommunen kunna motivera att kommunen betalat ut ett extra studiebidrag/studiestöd till endast vissa utvalda kommuninvånare?

Kan medel från satsningen på ungdomsjobb användas till konceptet sommarentreprenör?

Nej det är inte möjligt att använda medel från satsningen på ungdomsjobb för att låta ungdomar pröva på att driva företag och samtidigt genomgå utbildning om företagande och entreprenörskap.

I överenskommelsen mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna står det att för satsningen på ungdomsjobb gäller att; ”… kommunen ska vara arbetsgivare och stå för den dagliga arbetsledningen. Arbetsplatsen ska vara i den kommunala verksamheten och uppfylla arbetsmiljölagens krav. Anställda genom satsningen på ungdomsjobb kan inte placeras i kommunala bolag. …”.

Anställda genom satsningen på ungdomsjobb kan inte placeras i konceptet sommarentreprenörerna eftersom

  1. deltagare i konceptet sommarlovsentreprenörerna är att betrakta som (tillfälliga) privata egenföretagare.
  2. de genomgår samtidigt en kommunalt finansierad utbildning (ej att betrakta arbetstagare/arbetsgivare relation).
  3. i strid med överenskommelsen så står även att det normalt heller inte är kommunen som står för den dagliga arbetsledningen och arbetsplatsen är heller inte är den kommunala verksamheten.

Kan nyanlända/asylsökande som inte fått fullständigt personnummer anställas genom satsningen på ungdomsjobb?

En grundförutsättning är att personerna som anställs har rätt att arbeta i Sverige. Förutsatt detta och att de i övrigt ingår i målgruppen kan de ta del av satsningen på ungdomsjobb.

Finns något sista datum innan vilket överenskommelsen mellan kommunen och Arbetsförmedlingen ska undertecknas?

Något formellt beslutat sista datum för undertecknande av överenskommelsen mellan kommunerna och Arbetsförmedlingen finns inte i dagsläget. Kommunen måste ha en överenskommelse med den lokala arbetsförmedlingsenheten för att medel ska kunna betalas ut, och sista dagen för att lämna in Överenskommelsen tillika utbetalningsunderlaget är den 15 februari 2022. Arbetsförmedlingen förutsätter att de kommuner som vet eller tror att de vill ta del av de statliga medel som finns i satsningen på ungdomsjobb kommer att skriva avtal med Arbetsförmedlingen

  1. Senast under april månad, det vill säga under samma månad som perioden för ungdomsjobb börjar gälla det vill säga från och med den första april (till och med den 31 december).
  2. Innan kommunerna börjar rekrytera ungdomar till jobben som omfattas av satsningen på ungdomsjobb.

Är det beslutat vilken nivå det ska vara på lönen för jobben?

Nej, anställningarnas omfattning, längd (maximal längd fyra månader) och lön avgörs av respektive kommun som arbetsgivare.

Kan kommunerna använda ett mindre belopp än den tilldelade medelsramen?

Ja, det är möjligt. Medelstilldelningen till kommunen anger det maximala belopp som kommunen kan förbruka inom ramen för satsningen på ungdomsjobb. De medel som har utbetalats till kommunen och som inte har förbrukats ska återbetalas till Arbetsförmedlingen senast den 15 februari 2022, Bankgiro: 5051-1823, Referens: Återbet. Ungdomsjobb.

Kan kommunerna använda ett mindre belopp än den tilldelade medelsramen?

Ja, det är möjligt. Medelstilldelningen till kommunen anger det maximala belopp som kommunen kan förbruka inom ramen för satsningen på ungdomsjobb. De medel som har utbetalats till kommunen och som inte har förbrukats ska återbetalas till Arbetsförmedlingen senast den 15 februari 2022, Bankgiro: 5051-1823, Referens: Återbet. Ungdomsjobb.

Hur säkerställer Arbetsförmedlingen att medlen går till nya och inte redan inplanerade jobb?

Det behöver Arbetsförmedlingen inte säkerställa. Det räcker att ansvarig chef på kommunen (på heder och samvete) garanterat/intygat att kommunen garanterar/intygar detta genom att skriva under överenskommelsen.

Hur stor del av anslaget får användas till ”administrativa kostnader”?

I överenskommelsen mellan Arbetsförmedlingen och kommunen står att ”De av regeringen anslagna medlen till satsningen på ungdomsjobb ska huvudsakligen gå till lönekostnader, dock kan en mindre del täcka kommunernas administrationskostnader för att anskaffa nya jobb”

Vad inräknas i ”administrativa kostnader”? Är det till exempel möjligt att använda del av ”administrativa kostnader” för att avlöna handledare?

I Statskontorets publikation ”Kostnader för små myndigheter” Dnr 2017/229-5 konstateras att:

”…Det saknas en vedertagen definition av vad administration och administrativa kostnader är för något. Förenklat kan man säga att administrativa kostnader är alla kringkostnader som behövs för att styra och stödja kärnverksamheten inom en myndighet. Kringkostnaderna kan i sin tur omfatta olika typer av kostnader. Allt från kostnaderna för personalen som arbetar med ledning och administration, till inköp av varor och tjänster. …”

Ja det är till exempel möjligt att (tillfälligt) avlöna handledare för att leda/handleda. Arbetsförmedlingen gör ingen skillnad på om dessa administrationskostnader har sitt ursprung i fast anställd personal eller tillfälligt anställd personal. Däremot måste administrationskostnaderna stå i proportion till hur många sommarjobb kommunen tillhandahåller. En kommun som tillhandahåller 1000 sommarjobb har självfallet högre administrationskostnader jämfört med en kommun som tillhandahåller 10 sommarjobb. Arbetsförmedlingen har inte satt någon absolut gräns för hur stor ersättning till kommunen för administrationskostnader får vara i förhållande till den ersättning som rör ersättning för löneutbetalningar till ungdomsjobbarna.

Vad inräknas i ”Administrativa kostnader”? Är det till exempel möjligt att köpa in arbetsmaterial, verktyg, skyddsutrustning, skyddsskor, arbetskläder och transporter för de statliga medlen för satsningen på ungdomsjobb?

I överenskommelsen mellan Arbetsförmedlingen och kommunen står att ”De av regeringen anslagna medlen till jobben ska huvudsakligen gå till lönekostnader, dock kan en mindre del täcka kommunernas administrationskostnader för att anskaffa nya jobb”

När det gäller kostnader för arbetsmaterial, verktyg, skyddsutrustning, skyddsskor, arbetskläder och transporter skall dessa inte bekostas via medel från den statliga satsningen på ungdomsjobb. Däremot kan kostnader för sådant som är att betrakta som förbrukningsmateriel som till exempel munskydd och arbetshandskar bekostas av dessa medel.

Hur ska ”Administrativa kostnader” redovisas i MS Excel-dokumentet med deltagarförteckning och kostnader för satsningen på ungdomsjobb?

Som framgår av det förifyllda exemplet i mallen räknar vi med att kommunerna normalt redovisar en post/en rad för ”Administrativa kostnader”. ”Administrativa kostnader” är aldrig kopplad till någon enskild deltagare. I mallen väljer man kategori per rad som redovisas; ”Administrativa kostnader” eller ”Deltagare”. Alla kommuner har självfallet möjlighet att redovisa ”Administrativa kostnader” på flera rader om detta underlättar deras hantering. Detta gäller sannolikt framförallt de största kommunerna.