Skillnaden mellan Arbetsförmedlingens och SCB:s statistik

Många undrar varför det ofta är så stor skillnad mellan SCB:s och Arbetsförmedlingens arbetslöshetsstatistik. Här hittar du förklaringen.

Du kanske undrar varför statistiken från SCB och Arbetsförmedlingen skiljer sig åt? Till exempel är ungdomsarbetslösheten mer än dubbelt så stor enligt SCB:s AKU-statistik, jämfört med Arbetsförmedlingens uppgifter. Skillnaden beror på att myndigheterna utgår från olika dataunderlag och definitioner.

Skillnaden mellan Arbetsförmedlingens statistik och SCB-produkten Arbetskraftsundersökningarna (AKU)

I Arbetskraftsundersökningarna (AKU) som genomförs av SCB mäts arbetslösheten. Nivån enligt AKU skiljer sig från nivån enligt Arbetsförmedlingens statistik. Skillnaden beror på att måtten utgår från olika dataunderlag och definitioner. I AKU inhämtas data via undersökningar medan Arbetsförmedlingens data är registerbaserad verksamhetsstatistik, hämtad direkt ur myndighetens databas.

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik skiljer sig därför från AKU:s data, som inhämtas via telefonintervjuer varje månad. Skillnaden är störst under sommarmånaderna.

AKU är Sveriges officiella arbetsmarknadsstatistik, som ofta jämförs med motsvarande statistik från andra EU-länder. Arbetsförmedlingens registerbaserade statistik däremot, har som syfte att visa hur många som är inskrivna arbetslösa hos myndigheten.

Viktiga skillnader

  • Inhämtningen av data
    Arbetsförmedlingens statistik över arbetslöshet är helt enkelt de personer som är registrerade som arbetslösa i myndighetens databas. AKU, däremot, hämtar in sin data i en stor telefonbaserad urvalsundersökning som omfattar 29 500 slumpvis utvalda personer varje månad.

  • Gruppen unga
    Arbetsförmedlingens definition av ungdomsarbetslöshet är arbetslösa personer i åldersspannet 18-24 år. AKU redovisar siffror för gruppen 15-24 år. En del av de som är arbetslösa i AKU:s siffror är heltidsstuderande ungdomar som inte har anmält sig arbetslösa till Arbetsförmedlingen.

Skillnaden mellan Arbetsförmedlingens statistik och SCB-produkten Befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS)

I Befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS) som produceras av Statistiska Centralbyrån (SCB) används inskrivna arbetslösa från Arbetsförmedlingen för att ta fram ett mått över arbetslöshetsnivå. Även Arbetsförmedlingen tar fram ett mått över arbetslöshetsnivå. Det finns dock skillnader i hur antalet arbetslösa definieras i de två produkterna. Den största skillnaden är att en person som är sysselsatt inte kan räknas som arbetslös i BAS, men alla personer som var inskrivna arbetslösa den sista dagen i aktuell månad räknas som arbetslösa i Arbetsförmedlingens statistik. Det är verksamhetsstatistik som är relevant för myndigheten.

Viktiga skillnader

  • Mätperiod
    För att räknas som arbetslös i Arbetsförmedlingens statistik ska personen vara inskriven den sista i månaden, i BAS räknas alla som varit inskrivna någon gång i månaden.
  • De sysselsatta
    Personer som är sysselsatta under månaden kan inte räknas som arbetslösa enligt BAS definition av sysselsatta respektive arbetslösa.
  • Populationen
    I BAS ingår de personer som var folkbokförda enligt registret över totalbefolkningen (RTB) per den sista dagen i månaden före referensmånaden men i Arbetsförmedlingens statistik räknas alla de som är inskrivna arbetslösa in.

 

Arbetsförmedlingens statistik om arbetslöshet och arbetssökande

Arbetskraftsundersökningarna (AKU) (scb.se)

Befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS) (scb.se)