Garanterat jobb inom industrin

[Charlotte Lindman]

Sveriges industrier växer och fler behöver jobba inom industrin.

Därför har vi bjudit in Marie Nilsson som är ordförande i IF Metall

som ska berätta mer för dig var det finns störst jobbchanser

och hur du kan vara med att förändra världen.

Du lyssnar på Arbetsförmedlingens jobbpodd

och jag heter Charlotte Lindman.

Välkommen till Arbetsförmedlingens jobbpodd, Marie.

[Marie Nilsson]

Tack så mycket.

[Charlotte]

Berätta Marie, vem du är.

[Marie]

Ja, nu är jag förbundsordförande för IF Metall som sagt,

men jag har en bakgrund i industrin.

Jag har jobbat i ganska många år i petrokemibranschen

som drifttekniker, så det är min bakgrund.

Sen har jag parallellt jobbat fackligt med det på olika nivåer,

från lokalt till regionalt och till centralt.

Och sedan fyra år tillbaka är jag ordförande för Sveriges

industriarbetare. Till stora delar är det det vi organiserar

i vårt förbund.

[Charlotte]

Hur hamnade du just på den här positionen?

För det är ju långt ifrån den där du började med,

så att säga, till där du är idag?

[Marie]

Då skulle jag nästan vilja säga:

Varför hamnar jag i industrin ifrån början? För jag hade inga

föräldrar eller så som jobbade i industrin som kunde kunde

tala om för mig att det där är bra jobb, utan det var

faktiskt en väldigt bra yrkesvägledare

eller syokonsulent när jag gick på högstadiet som

rekommenderade mig att gå, på den tiden,

en tvåårig processutbildning, processteknikutbildning,

som då var riktad till den industri som finns i Stenungsund.

Jag hade inte tänkt på att man kunde jobba med det,

men det passade mig ganska bra.

Det var skiftarbete som erbjöds med ganska mycket fritid

och då passade det mig som höll på med hästar och så där

på den tiden.

Och sen när jag väl hamnade där...

På den tiden var det tvååriga utbildningar så jag var 18 år

när jag hamnade i industrin och dessutom i en väldigt

mansdominerad industri.

Det skiftlaget jag jobbade i var jag den första kvinnan.

Men det var också så att fackordföranden fanns på skiftlaget

och han tyckte väl att det var kul att få med mig i det fackliga

arbetet och peppade mig ganska mycket till att ta fackliga

uppdrag. Så jag var väldigt länge väldigt ung,

det kan man ju inte säga längre, och blev nyfiken

och tyckte det var väldigt intressant att lära mig mer

om arbetslivets villkor.

Och också att genom de fackliga uppdragen

få komma till andra arbetsplatser när man var ute och

informerade om fackligt medlemskap på andra industriarbetsplatser.

Då fick man perspektiv på sin egen arbetsplats också

så det gjorde att jag förstod, eller tyckte i alla fall, att det var viktigt

att ha en stark lokal facklig organisation som kunde se till att

man har bra villkor och bra arbetsmiljö på en arbetsplats.

[Charlotte]

Skulle du säga att det här är en hjärtefråga för dig

att jobba med?

[Marie]

Absolut, men nu är det så mycket bredare. Nu är egentligen

min hjärtefråga att sätta industrin på kartan och få svenskarna

att förstå hur viktig industrin är för Sverige som land.

Jag tycker att vi har inte riktigt den medvetenheten.

Den börjar komma tillbaka, men många ser nog industrin

som något ganska gammalmodigt som fanns förr,

men som håller på att försvinna. Man ser de här

avfolkade industriorterna framför sig, men det är ju inte

riktigt så det ser ut i verkligheten. Nu ser det snarare ut

som vi har en utveckling som är helt tvärtom, med nyetableringar.

[Charlotte]

Vi ska prata mer om det. Men om vi bara tittar på IF Metall,

för den person som lyssnar här som inte vet riktigt

vad ni gör och vad IT Metall är för någonting.

Kan du berätta lite kort?

[Marie]

Ja. Vi har lite över 300 000 medlemmar och de allra

flesta är yrkesverksamma nånstans i... Ja, industri finns ju

i hela landet och jag tror att många... När jag berättar

att jag företräder IF Metall så är det många som ser de här

stora arbetsplatserna. Det som känns igen genom varumärken

som Volvo, Scania, SKF, Sandvik, SSAB, LKAB - de här riktigt stora

verkstadskoncernerna eller basindustrin som man ser framför sig.

Men vi organiserar ju också väldigt, väldigt mycket småföretag.

Det finns små industriföretag, med bara några anställda,

eller kanske mellan 20 och 50 anställda.

Så det beror lite grann på var i Sverige man finns.

I Västsverige finns ett stort industrikomplex med många större

arbetsplatser, men som också ger arbete och uppdrag till

underleverantörer som vi också organiserar.

Sen har ju vi också branscher som till exempel tvättindustrin

som tvättar typ sängkläder och textilier för hotellverksamhet,

men också arbetskläder för industrin.

Det är också en industriell bransch som vi organiserar.

Vi har hela läkemedelsindustrin, life science. Det är också

industrijobb som finns där.

[Charlotte]

Ja, det är många delar som man inte tänker på som tillhör

industrin, som du säger. Man har en nidbild av hur saker

och ting funkar eller hur stora industrier är och kanske tungt

och smutsigt och så där.

Men Sveriges industrier som du berättar om växer ju.

Du pratade om att det är mycket som händer, hur ser läget ut?

[Marie]

Jag ser väldigt positivt på läget nu, för jag tycker att det finns...

I Sverige som helhet har vi dels en politik

som har sagt att vi ska vara världens första fossilfria välfärdsland

och där är ju industrin en viktig komponent.

En tredjedel av koldioxidutsläppen kommer från industrin

och industriell produktion och där tycker jag att näringslivet själva

verkligen har förstått att här gäller det att vara med.

Och det skapar ju, för mig skapar det framtidstro och liksom

ett hopp om att industriarbetstillfällena kommer att finnas kvar,

de kommer att utvecklas, och jag tror att det kommer att komma

fler arbetstillfällen till Sverige.

Definitivt kommer arbetet och arbetsuppgifterna att förändras

och utvecklas. Så det är det vi ser framför oss.

Dels har vi klimatutmaningen, men vi har också

digitaliseringen som gör att industriarbetet förändras

och det är det som gör att färre personer idag kan producera

så väldigt mycket mer produkter, vilket gör att man kan få

intrycket av att industrin inte har så stor betydelse.

Men värdet av det vi tillverkar är ju mångdubbelt större

än på den tiden då vi hade som flest anställda i industrin.

[Charlotte]

Hur hur viktig är industrin för Sverige och Sveriges ekonomi?

[Marie]

Om vi har ambitioner att vara ett välfärdsland

med väl utbyggda socialförsäkringssystem, vård, omsorg

och så vidare, så måste vi ha intäkter som genererar jobb

med bra löner som ger bra skatteintäkter.

Så jag skulle vilja påstå att välfärd och exportindustri

går hand i hand. Så det är oerhört viktigt. Vi är ett så litet land

också och har förhållandevis starka företag som är många gånger

världsledande med just det man producerar.

Så har det varit historiskt och är även fortsatt

väldigt viktigt för Sverige.

[Marie]

Ja, Sverige exporterar ju otroligt mycket.

Hur stor del av ekonomin är det?

Hur mycket omsätter industrin idag?

[Marie}

Ungefär 20% av BNP står exportindustrin för.

Men i reda pengar är det sisådär 1 430 miljarder som man

omsätter. Det är några hundra miljarder mer än vad hela

Sveriges statsbudget omsätter.

[Charlotte]

Oj, det är många. Och hur många anställda är det då i Sverige?

[Marie]

Direktanställda är ungefär 530 000. Som är

direktanställda i industrin. Sen tillkommer alla de tjänster

som industrin behöver och köper in.

Så jag skulle nog tippa på att vi är ungefär 800 000, i alla fall,

uppåt miljonen, som är beroende av industriproduktionen i Sverige.

[Charlotte]

Då förstår man att det är viktigt att industrin flyter på

och att det finns personal.

Var finns det störst jobbchanser inom industrin?

[Marie]

Det finns jobbchanser över hela Sverige, men det som är

liksom på gång nu, som säkert många har hört talas om,

det är de industriprojekt som är under uppbyggnad i Norrland,

framför allt i Västerbotten och Norrbotten.

Det är Northvolt som bygger en ny batterifabrik och kring den

batterifabriken poppar det upp andra underleverantörer

som behöver olika detaljer till batteriproduktionen.

Sen har vi Greene Steel som har aviserat ett helt nytt stålverk

och det är nåt helt otroligt i de här sammanhangen.

Det är en jätteinvestering och där kommer det också bli jobb

i allt vad den produktionen och verksamheten innebär.

Vi har SSAB som nu utvecklar tillsammans med LKAB

sin fossilfria stålproduktion och där kommer man också bygga

ett nytt stålverk som producerar den här järnsvampen.

Så norrut finns det väldigt stora chanser. Jag skulle

vilja påstå att för en familj som flyttar norrut kommer det

också att finnas jobb i andra samhällssektorer som behövs

för att bygga ut samhället, helt enkelt.

Men det finns naturligtvis jobb på andra orter också.

Västsverige är ju som sagt var också ett stort industrikluster.

Vi har Gnosjöområdet i Småland, där finns det också ständigt

behov av yrkeskunniga industriarbetare.

[Charlotte]

Och det är allt ifrån de gigantiska som du pratade om

till de lite mindre som du också nämnde tidigare.

Men man har ju oftast den här bilden av, som vi pratade om,

att det är stora industrier, det kanske är tungt, kanske lite

bullrigt, skitigt. Stämmer den bilden överens med hur det

faktiskt är inom industrin idag?

[Marie]

Jag skulle vilja säga att till viss del stämmer den, för det finns

typer av produktion som är svår att göra på nåt annat sätt,

även om man utvecklar arbetsmiljön även där.

Det är min egen erfarenhet också, men sen finns det

industrimiljöer som är helt kliniskt rena.

Vi har hela live science och läkemedelsindustrin

där det är höga sanitetskrav för att överhuvudtaget

komma innanför dörrarna.

Vi har de som jobbar med produkter som känner av

när man rör sig, som man har i till exempel självkörande fordon.

Det är ju också en produktion med väldigt, väldigt små

elektronikprylar som kräver en hög renhet. Så det finns

ytterligheterna i industrin, men alltså ny industriproduktion

tror jag många skulle förvånas över hur tyst och rent det är

när man kommer in i en sån miljö.

[Charlotte]

Skulle du kunna ge exempel på på industrier som man

kanske inte normalt sett har koll på som faktiskt ändå

tillhör industrin? Eller som man producerar i industrin?

[Marie]

Absolut, det kan jag göra.

Jag tänker till exempel på textilindustrin som många tror inte

finns kvar överhuvudtaget i Sverige.

Det finns kvar delar av den och den är väldigt högteknologisk.

Antingen är den högteknologisk eller hantverksmässig.

Så vi har bland annat Märta Måås väveri i Båstad som gör

fantastiska mattor och konstvävnader och som sysselsätter

ett tiotal sömmerskor. Det är ett konsthantverk som nog många

inte känner igen som ett industrijobb.

Sen har vi till exempel ett

företag som heter Woolpower i Östersund.

De gör underkläder i ull som är otroligt efterfrågade

och mycket av det går på export.

Det är såna företag som finns som man kanske inte tänker på.

Vi har ju också världens häftigaste supersportbil, Koenigsegg

utanför Ängelholm. Den tillverkas också av industriarbetare,

så klart, alla de detaljerna.

Det finns en rad olika industrier, det är väldigt brett,

vill jag säga.

Jag nämnde ju tvätterierna innan också.

Vi tillverkar ju också byggnadsämnen som cementgjuterier

eller grusgropar och den typen av industri också.

[Charlotte]

Så man kan säga att det är från de mikrosmå sakerna

till de här gigantiskt jättetunga grejerna.

Och inom egentligen olika typer av industrier.

Du du nämnde ju flera här.

Men förutom att man är då i själva produktionen så är det ju,

du var inne på det förut också, att det det omsätter...

Det blir ju flera jobb omkring en industri

som man kanske inte tänker på heller.

Vad finns det mer som tillhör så att säga?

[Marie]

Alltså är man på en stor stor industriarbetsplats så behövs

det väldigt mycket mer än människor som jobbar i produktionen.

Det behövs konstruktörer, det behövs ingenjörer, säljare,

ekonomihantering, IT-service. Det kan till och vara med vara så

att man har en egen catering, egen matsal.

Så det är ett väldigt brett yrkesområde, det finns många olika

yrken inom industrin.

Förutom det som vi närmast är berörda av, det

direkta produktionsjobbet. Så det finns mycket att välja på.

Och det är klart att fördelen att börja på ett stort företag

är att man ofta kan avancera eller byta jobb

inom företaget om man inte trivs eller vill vidare.

Då finns ju de möjligheterna.

[Charlotte]

Jag tänker att då kan vi gå vidare på nästa del

som handlar om när man är arbetssökande.

Vi pratar ju jättemycket om att man ska ställa om idag,

att vi behöver liksom ha en kompetensförsörjning till olika

branscher i Sverige och industrin är ju en sån stor bransch.

Hur tänker du kring kompetensförsörjning där?

[Marie]

Det är en jätteviktig och stor fråga för industrin också.

Vi är engagerade i nåt som kallas teknikcollege

och det är för att kvalitetssäkra industriell utbildning.

Så det finns på ett antal orter i Sverige där alltså

utbildningsanordnare ansluter sig till det konceptet

och sen hjälper vi till med att kvalitetssäkra

så att utbildningen har rätt innehåll och så.

Och sen finns det väldigt mycket bra yrkesutbildningar

som är ganska korta, på ett år ungefär, eller 40 veckor

skulle jag tro att de ligger på. Det finns väldigt bra kvalificerade

yrkesutbildningar och min erfarenhet är att de som som väljer

att plugga nåt sånt, de har garanterat jobb efteråt.

Vi har väldigt bra erfarenheter av dem.

Jag tror att vi dels behöver de här industriutbildningarna,

de gymnasiala utbildningarna, där ungdomar söker

och sen går ut i arbetslivet.

Men det räcker inte för den efterfrågan som finns,

utan vi behöver också de som i vuxen ålder känner att:

"Jag har nog valt fel. Jag kanske har harvat runt i vårdsektorn

och får bara visstidsanställningar eller jobbar på väldigt, väldigt

korta tider i handeln. Jag kanske skulle ge mig på industrin istället

där normen är ett heltidsarbete."

Då är det väldigt lämpligt att välja en sån yrkesutbildning.

[Charlotte]

Ja, 40 veckor är ju inte så långt. Jag säger ungefär ett år.

Det tror jag att många skulle kunna tänka sig att investera

i sig själv för att få ett jobb på heltid, säger du också.

Hur ser inflödet ut då på arbetskraft?

Du säger att det räcker inte med gymnasieungdomar

som går ut varje år, utan vi behöver fylla på med mer.

[Marie]

Ja, det är för få industriutbildningar och tyvärr har

det varit så under en ganska lång tid också.

Att det är ganska få som som söker de utbildningarna.

Tyvärr var ju den gymnasiereformen som gjordes,

där yrkesutbildningarna inte längre var...

Alltså man kunde inte gå direkt till att läsa på högskolan eller

universitet efter en sådan utbildning, för det var inte behörighet.

Högskolebehörigheten fanns ju inte.

Nu har de flesta utbildningarna löst det ändå, men tyvärr

har det gjort också...

Jag tror att det är föräldrar som väldigt mycket påverkar

sina ungdomars yrkesval eller utbildningsval.

Och ser man då alltså, det är ju väldigt få som som kanske

rekommenderar sitt barn att välja en utbildning som ses

som en återvändsgränd. Så att även om man inte har för avsikt

att läsa på universitet / högskola, är det väldigt bra

att ha en utbildning som ändå möjliggör det, för

det kan mycket väl hända efter ett tag att man har fått

en helt annan mognad eller motivation för att plugga vidare.

Och då är det inga problem att göra det om man har behörigheten.

Och jag skulle vilja säga att att gå en yrkesutbildning

med högskolebehörighet eller välja en rent högskoleförberedande

utbildning, det är betydligt sämre om du är osäker på vad du vill.

En yrkesutbildning öppna mycket fler vägar för dig, så det

skulle jag rekommendera.

[Charlotte]

Om man då är i vuxen ålder och kanske hamnat i

den här arbetslösheten eller att man som du säger

kanske har tillfälliga jobb där man inte riktigt får fast

förankring på arbetsmarknaden.

Vilka möjligheter finns det då för att kunna gå en utbildning

och sen få ett jobb?

[Marie]

Det beror på vad man har för bakgrund, men jag tycker

att valideringsverktyget som olika utbildningsanordnare

tillhandahåller, Arbetsförmedlingen har det också till viss del,

att göra en validering, så man vet vad man har med sig.

För det kan ju vara så att man har haft lite olika jobb.

Det kan ju vara så att man har haft tillfälliga jobb i industrin.

Man har en del baskunskaper så att man vet ungefär

vad man behöver och sen utifrån den valideringen

så vet man vad man behöver bygga på med.

Jag tror också att för många är det viktigt att få en coachning

och vägledning i vad det finns för möjligheter. Min uppfattning

är att det finns väldigt stora möjligheter och det finns mycket

bra utbildningar idag, men man måste hitta fram till det

som är rätt för mig och efter min förmåga också.

Jag tror att man måste individanpassa utbildningsmöjligheterna

efter det som varje person har behov av, där det finns möjlighet

att få.

Samtidigt är det väldigt viktigt att vi utbildar mot där det finns

efterfrågan, där man verkligen kan få ett jobb sen.

Det är ju liksom bra för alla parter.

[Charlotte]

Ja, och industrin är ju ett efterfrågat yrke inom flera

olika delar. Det har du ju pratat om nu också.

Kan de flesta jobbar inom industrin? Behöver man vara

en speciell person eller ha en speciell personlighet

eller vara praktiskt lagd eller noggrann?

Vem är man när man jobbar inom industrin?

[Marie]

Min erfarenhet är nog att de allra flesta kan passa

att jobba i industrin eftersom det finns en sådan bredd

i industriarbete. Det är ett jobb där man kan jobba

i arbetsgrupp eller man jobbar ensam.

Det är ju väldigt olika, men det finns alla möjliga egenskaper

som kan vara bra, men det beror på vilken arbetsuppgift

eller vilken yrkesdel du är intresserad av.

Jag tycker det är jättesvårt att svara på, men jag tror att de allra

flesta känner att de skulle kunna trivas i industrin.

Jag tror särskilt framåt nu, om man är väldigt engagerad

i klimatomställningen och vill göra en insats där,

så tror jag att industrin är ett väldigt bra val, för där finns det

så mycket vilja att ställa om. Så att ett arbete där

handlar om att förändra världen, faktiskt, om man ska vara

riktigt pretentiös.

[Charlotte]

Vi pratade förut om att man har kanske lite olika

bilder av industrin.

Hur ser det ut med det här med män och kvinnor?

Ung och gammal och så?

[Marie]

Det är fortfarande så att stora delar av industrin är

mansdominerade, vilket har en historisk bakgrund.

Och säkert den här bilden som du talade om,

att det ses som tungt och smutsigt och så.

Så det är jätteviktigt att visa att det finns andra typer av industri

så att man åtminstone vet vad man har för alternativ att välja på.

Så det är väldigt mycket män som jobbar där fortfarande.

Men det kommer fler och fler kvinnor.

I gruvindustrin, till exempel, är det fler och fler kvinnor

som jobbar och det funkar alldeles utmärkt. Det är till och med

så att en del arbetsgivare föredrar att anställa kvinnor

för man upptäckte att kvinnor är mer försiktiga

och skickligare på att hantera stora dyrbara maskiner,

sådana saker.

Sen tror jag självklart, våra ambitioner som är intresserade

av industrin, vill ha en mångfald av anställda.

Att man har personer från alla olika bakgrunder för det är så

en arbetsplats formas på ett bra sätt, med många olika

erfarenheter som tas tillvara. Så det behövs absolut fler kvinnor.

Sen skulle jag väl vilja säga att industrin historiskt sett

är en enda stor integrationsverksamhet för vi har ju väldigt

många anställda och vi har många medlemmar som har kommit

till Sverige som har flytt från krig eller som har letat sig hit.

Tidigare var det faktiskt svenska företag som åkte utomlands

för att rekrytera personal hit och det är en tradition

som finns kvar. Vi har jättemånga från forna Jugoslavien

som återfinns i industriarbete och är väldigt väl integrerade

och fackligt aktiva och så.

Så det är också en del av industrin.

[Charlotte]

Du sa inledningsvis att din hjärtefråga handlar mycket om

att sätta verkligen industrin på kartan och att man ska få

veta mer om industrijobben.

Vad kommer ditt fokus att ligga nu framöver?

[Marie]

Det kommer att handla om att fortsätta berätta om industrins

möjligheter och också om klimatomställningen och att kopplat

till det så är kompetensutvecklingen jätteviktig för våra medlemmar.

Men också för alla som vill jobba i den sektorn.

Vi behöver nya kunskaper för att vara konkurrenskraftiga.

[Charlotte]

Och vad kommer du kunna säga till dem som funderar

på att byta bana eller byta yrke?

[Marie]

Prova gärna ett industriarbete för där ligger framtiden

och du är en del av att rädda planeten.

[Charlotte]

Marie Nilsson, IF Metalls ordförande, tack så jättemycket

för att du kom till Arbetsförmedlingens jobbpodd

och pratade om industrijobben.

[Marie]

Tack så jättemycket för att jag fick komma.

[Charlotte]

Du har lyssnat på Arbetsförmedlingens jobbpodd med mig,

Charlotte Lindman. Gäst var Marie Nilsson från IF Metall,

tekniker Ziza Madani.

Har du tankar och funderingar på vad vi ska prata om i podden?

Skriv då till podcast@arbetsformedlingen.se.

Det här avsnittet producerades sommaren 2021. Vi hörs!